Innovation handlar om framtiden

Innovation handlar om framtiden. Detta har såväl PriceWaterhouseCoopers (PWC) som Deutsche Post DHL upptäckt.

Båda har lanserat sin tolkning av framtidens logistik

PWC tar ett relativt nära avstamp när de framför allt granskar frågor som utvecklingen av traditionell logistik, transportsäkerhet och ökade krav på miljömedvetenhet i sin studie ”Transportation & Logistics 2030”. Även om utblicken i de fem band som har producerats är relativt försiktig finns ändock en hel del intressanta utblickar. Bland annat konstateras att en av de stora utmaningarna på kort tid är att mycket av det som exporteras från de framväxande ekonomierna i Sydostasien, men även ifrån andra länder, som Brasilien och Indien, kommer att ha en mycket högre förädlingsgrad i framtiden.

Ökar värdet betydligt

Detta minskar i viss mån transportvolymen, men ökar värdet betydligt. Infrastrukturen i snabbväxande ekonomier kommer att förbättras i hög takt vilket kommer att öka leveranssäkerheten. Naturligtvis kommer också en större del av världsmarknaden att finnas i dessa länder. Samtidigt fortsätter fokuseringen på de större städerna vilket medför utmaningar för infrastrukturen utanför dessa städer. Samtidigt ökar sannolikheten för att de största logistikcentra når ett tak för sin verksamhet, vilket kommer att öka möjligheten för mindre orter att öka sin handel.

Deutsche Post DHL tar ett betydligt mer radikalt grepp när de diskuterar framtiden och målar ut fem scenarion för den studie de kallar för ”Logistics 2050”. Här diskuteras snarare vilket samhälle och vilken ekonomi som kommer att råda om 37 år för att därefter diskutera inverkan på logistik. De fem scenarion som finns är två scenarion som utgår ifrån ekonomi direkt, ett som tar avstamp i geografi och två som har yttre faktorer som väsentliga. De två ekonomiska scenarion som diskuteras är dels ett frihandelsscenario där den traditionella strukturen finns kvar, men där konsumtionen och handeln har ökat väsentligt. Denna ekonomi ger stora möjligheter till traditionell logistik, men skapar omfattande miljöproblem. Det andra ekonomiska scenariot utgår ifrån att konsumenterna blir alltmer förfinade och förväntar sig specialanpassade lösningar. Här finns ett stort utrymme för innovation då i princip hela det logistiska systemet övergår från produktionsstyrning till efterfrågestyrning, men då på det individuella planet.

Storstäderna växer och landsbygden utarmas

Det geografiska scenariot tar upp det som även togs upp av PWC, nämligen att storstäderna växer och landsbygden utarmas. Här möts en förfinad storstadslogistik med en närmast barskrapad bild av en logistisk bakgård ut i landet. Därefter tas dels ett scenario upp där protektionismen och handelshindren tilltar och skapar en logistisk mardröm av tariffer och pappersarbete. Slutligen bifogas en rent grön version där logistiken helt enkelt tvingas börja om från början utifrån de möjligheter naturen tillåter.

Vare sig PWC eller Deutsche Post DHL bemöter egentligen frågan om innovation. Istället diskuterar de frågor utifrån stora system. Det är kanske inte så konstigt då bägge agerar i en värld av stora företag. Forskning om innovativa processer visar dock att mycket av den innovation som förekommer beror på förändrade konsumentbeteenden. Det kan vara krav på miljöaspekter eller anpassning till individens behov. Ofta utmanar dessa förändrade konsumentbeteenden rådande strukturer, men stora kostnader som följd. Inte oväntat är det betydligt lättare för mindre och nystartade organisationer att vara innovativa. Små företag står för mycket av nytänkandet. Däremot är det ofta så att de stora företagen tar till sig de små företagens idéer och gör till sina. Det är som sagt inte särskilt förvånande att Deutsche Post DHL inte tar upp möjligheten till små företags innovativitet inom logistik, det skulle nog gå emot den egna affärsverksamheten. Det kan dock vara intressant att fundera på i vilken verklighet som små och innovativa företag har chansen.

Större krav på alltmer anpassade produkter

Innovation i traditionella logistikkedjor utgår ifrån att logistiken baseras på en omfattande världshandel där produktion till stora delar sker i låglöneländer. Här handlar innovation om nya möjligheter att effektivisera skalfördelar, vilket också innebär att de stora aktörerna har störst möjligheter. Detta innebär också att logistik till stora delar koncentreras till gigantiska centralcentra runt om i världen. Den teknologiska utvecklingen blir i detta scenario inte särskilt omfattande då utvecklingen inom traditionella transportnäringar sker förhållandevis långsamt. Dessutom prioriteras kvantitet framför kvalitet. För en positiv miljöutveckling krävs med största sannolikhet intervention från statsmakterna för att genomdriva förändringar. För Sverige är det här inte nödvändigtvis en positiv utveckling då vi vare sig har skalfördelarna eller nära tillgång till de stora handelslederna.

I en konsumentdriven innovationsprocess kommer framför allt konsumenter i storstäder att ställa större krav på alltmer anpassade produkter. Genom att konsumenter i allt högre grad kan beställa själva, ibland direkt från producenter, ställs större krav på flexibilitet i produktion.  För de större aktörerna ställs allt högre krav på fokuserad tillverkning och synkroniserade leverantörskedjor.  För de mindre aktörerna uppkommer möjligheter i de fall där de kan utnyttja det faktum att de stora aktörerna inte förmår att agera snabbt på ändrade marknadsförväntningar eller där de stora aktörerna inte är intresserade av små, specialiserade transporter eller mindre tätbefolkade regioner.

Miljövänliga lösningar blir allt viktigare

I en konsumentdriven logistik är det också rimligt att anta att miljövänliga lösningar blir allt viktigare, detta innebär också utrymme för en tillväxt av mindre och specialiserade aktörer. Dessa miljövänliga lösningar innefattar alltifrån krav på ursprungsproduktion till transporter i närområdet. I vissa branscher kommer kartan att ritas om vad gäller vilka aktörer som blir väsentliga. Här finns naturligtvis utrymme för svensk logistik, särskilt om det visar sig att Sverige ligger i framkant på miljövänliga transporter.

De mindre företag som växer fram som utmanare i logistik har ett fåtal framgångsvägar. De kan antingen hitta en nisch som de stora aktörerna inte är intresserade av, exempelvis där skalfördelarna är små, eller en nisch som de stora aktörerna inte klarar av, specialtransporter. Alternativt kan mindre företag ta sig in genom att utmana de stora systemen. Exempelvis genom att vända upp och ned på logistikkedjan från utbudsstyrd logistik till efterfrågestyrd logistik än mer radikalt än som redan sker. Eller genom att bättre än de stora giganterna arbeta med miljö eller kundanpassad tillverkning. Fönstret till innovation finns i den mån logistikkedjor är under förändring, men i grunden är i princip all innovation beroende av att kunderna vill ha mer än vad de får idag.

Silf Supply Chain Outlook

Silfs affärsmagasin

Ingen annan tidning har så många rätta läsare inom målgruppen inköpschefer, upphandlingschefer, logistikchefer, utbildningschefer, personalchefer och VD, som Silf Supply Chain Outlook, det starkaste varumärket sedan 25 år inom supply management.

Vi är den enda svenska affärstidning som bevakar hela flödet inom supply management. En annons i Silf Supply Chain Outlook når ända fram till de rätta beslutsfattarna. Alla som fattar beslut om logistik, inköp/upphandlig av varor och tjänster för mer än 1 200 miljarder SEK per år.

Vi beskriver allt från leverantörsrelationer, sourcing/inköp, upphandlingar, logistikflöden och kundservice. Vi stöttar din karriär och kompetensutveckling inför de viktigaste trenderna inom supply chain management.

Tidigare nummer

Tidigare utgivna nummer av vårt affärsmagasin. Läs mer om Tidigare nummer