B

Balanserat styrkort (Balanced score card)

Balanserat styrkort är en uppsättning av finansiella och verksamhetsmässiga mätetal för att analysera ett företags prestationer. Det innehåller de fyra dimensionerna kundperspektiv, processperspektiv, finansiellt perspektiv samt ett innovations- och lärande perspektiv. De olika mätetalen relateras till företagets övergripande målsättningar och strategier.

Batchspårning (Lot tracing)

Se Partispårning.

Batchstruktur (Batch bill of material)

Inom specifika branscher, exempelvis kemisk industri, livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin, anges inte kvantiteten i produktstrukturen per enhet av moderartikeln. Istället anges den per sats eller batch och man kan då tala om batchstrukturer. En batchstorlek är den orderkvantitet som genomgående används vid tillverkningen. Oftast är den definierad med utgångspunkt från kapacitetsrestriktioner, exempelvis att man för ett blandningssteg i tillverkningsprocessen använder sig av en tank med en viss volym. Kvantiteterna av ingående material anges då per batch motsvarande denna volym av moderartikeln.

Batchtillverkning (Batch production)

Se Partivis tillverkning.

Behovsberäkning (Requirements planning)

Behovsberäkning är en alternativ benämning för termen Materialbehovsplanering. Se Materialbehovsplanering.

Behovssug (Pull)

En planeringsprincip som betyder att produktion och materialförflyttning sker endast på initiativ av och auktoriserat av den förbrukande aktören i materialflödet. Pull är en vanligt använd alternativ benämning. Principens motsats utgörs av så kallat planeringstryck (push).

Beläggningsplanering (Loading)

Med beläggningsplanering menas inplanering av tillverkningsorder med hänsyn tagen till aktuell beläggning i förhållande till tillgänglig kapacitet. Begreppet beläggningsplanering omfattar också omplanering av order och utlegoläggning för att åstadkomma en beläggningsutjämning och/eller att minska beläggningen till nivåer som motsvarar tillgänglig kapacitet.

Beläggningsredovisning (Load report)

Redovisning av beläggning period för period för en viss produktionsgrupp eller fabriksavsnitt.

Beläggningsspecifikation (Load specification)

Med beläggningsspecifikation avses en analys och redovisning av vilka order och operationer som beläggningen i en viss produktionsgrupp under en viss period består av.

Beläggningsutjämning (Load levelling)

Beläggningsutjämning betyder aktiviteter som innebär att tillverkningsorder tidigareläggs eller senareläggs för att få till stånd en jämnare beläggning i aktuella produktionsgrupper.

Beordring (Dispatching)

Beordring är den i produktionslogistiksammanhang lägsta planeringsnivån. Den innefattar funktioner för det direkta igångsättandet av order och operationer i fabriken, i görligaste mån inom ramen för den inplanering som genomförts av detaljplaneringen.

Beställning (Purchase order, PO)

Då parterna bestämmer sig för att ingå avtal genom korrespondens utgörs avtalet av ett anbud och en accept, vilken kallas beställning. I realiteten innebär detta som regel en mängd korrespondens; offertförfrågan, offert, beställning och beställningserkännande, men i många fall ännu mycket mer. I en del avrops- och ramavtal benämns avropet beställning.

Beställningsanmodan

Se Inköpsanmodan.

Beställningspunkt (Order point)

En beställningspunkt är en kalkylerad lagernivå som används för att påbörja nya order för lagerpåfyllning. Beställningspunkten jämförs med redovisat saldo alternativt med disponibelt redovisat saldo. Om detta saldo är mindre än beställningspunkten initieras ett förslag till ny order. Principiellt är beställningspunkten lika med prognostiserad förbrukning under återanskaffningstiden plus en säkerhetslagerkvantitet.

Biprodukt (By-product)

I vissa tillverkningsprocesser utvinns utöver den huvudprodukt som avses tillverkas via processen också olika slag av restprodukter. I de fall dessa restprodukter representerar ett värde eller en alternativ användning kan man tala om restprodukter som biprodukter. En biprodukt kan antingen säljas på marknaden eller återanvändas i processen eller andra tillverkningsprocesser.

Som exempel på biprodukter kan nämnas mässingsspån och kopparplåtklipp vid metallbearbetning och ingöt vid termoplastsprutning. Artiklar som representerar biprodukter kopplas till respektive moderartikel som en biproduktstruktur. Principiellt har den en negativ bestårav kvantitet eftersom de återför i stället för förbrukar tillgångar.

BOM

BOM är en förkortning för Bill of material, dvs en produktstruktur, recept eller stycklista.

BPR

BPR är en förkortning av Business process reengineering. Se Business process reengineering.

Break-even diagram (Break-even chart)

En grafisk sammanställning av summerade fasta och rörliga kostnader i förhållande till intäkter vid olika verksamhetsvolymer. Break-even punkten motsvarar den verksamhetsvolym där intäkter och summa kostnader är lika stora.

Bristkostnad (Shortage cost)

Bristkostnad syftar på en kostnad som uppstår på grund av att en artikel inte kan levereras eller inte finns tillgänglig i lager. Kostnaden kan vara en alternativkostnad för utebliven försäljningsintäkt. Den kan också vara en verklig kostnad, exempelvis kostnader för driftstopp i den egna produktionen, leveransförseningsavgifter, kostnader för restorderbehandling, fördyrade transporter o dyl. I en del lagermodeller används uppgifter om bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager.

Bristlista (Shortage list)

En bristlista är en förteckning av de artiklar som det av någon anledning föreligger brister av. Det finns två huvudtyper av bristlistor. En typ av bristlista omfattar samtliga artiklar i ett artikelsortiment som det finns brist av. Den andra typen omfattar samtliga artiklar som krävs för eller reserverats för en viss tillverkningsorder eller kundorder och som det föreligger brist av.

Bruttobehovsberäkning (Gross requirements planning)

Bruttobehovsberäkning är ett arbetssätt som innebär att man vid behovsnedbrytning från produktionsprogram eller från enstaka produkter för beräkning av materialbehov inte tar hänsyn till förekommande lager och förväntade inleveranser. Oftast görs inte heller någon ledtidsförskjutning eller partiformning av de framräknade materialbehoven.

Bruttokapacitet (Theoretical capacity)

Den nominella kapaciteten i en produktionsgrupp är sällan fullt ut användbar, därför måste man räkna med kapacitetsförluster av olika slag. Dessa kapacitetsförluster kan vara personellt betingade som exempelvis sjukdom och permission. Förlusterna kan också vara tekniskt betingade, exempelvis bero på maskinhaverier, verktygshaverier och underhållsarbete. Dessutom kan förlusterna vara organisatoriskt betingade och bero på olika typer av indirekt tid som uppstår i verksamheten. Förluster av detta slag gör att den nominella kapaciteten reduceras till vad som kallas en bruttokapacitet. Detta är den i praktiken normalt tillgängliga kapaciteten.

Bruttoprislista (Gross price list)

Inom en del branscher är det vanligt att det finns en så kallad bruttoprislista. Utifrån denna får sedan olika kunder olika rabattbrev, rabattbrevens procentsats kan variera från allt mellan 0 och 99% och beror på var i förbrukarledet kunden befinner sig och hur stora volymer som kunden köper totalt eller i en specifik varugrupp. En slutanvändare får som regel en mycket liten rabatt om ens någon, detta är ofta ett sätt för grossister att hålla konsumenter utanför. Rabattsatsen regleras vanligen genom ett s.k. rabattbrev.

Buffertlager (Buffer stock)

Buffertlager som begrepp har två olika betydelser. Dels används det som ett synonymt begrepp till säkerhetslager och  dels används det som en generell benämning på lager som frikopplar inflöde och utflöde, exempelvis mellan två stationer längs en monteringslinje. I den senare betydelsen innebär dimensioneringen av buffertlager en avvägning mellan lagerhållningskostnader och kapacitetsbalanseringskostnader.

Building in Quality (japanskt: Tsukurikomi)

Bygga in kvalitet och “göra rätt saker från början” är grundprinciper i Lean Production. Här ingår att reducera variationer i viktiga produktegenskaper och statistisk processkontroll.

Business process reengineering (BPR)

Business process reengineering är ett system för effektivisering av företag och dess affärsprocesser. Metodiken kännetecknas främst av att den är förknippad med ett fundamentalt nytänkande med avseende på sättet att arbeta, att den innebär radikala förändringar och att den förväntas ge dramatiska resultatförbättringar. En alternativ svenskspråkig benämning är Transformering av affärsprocesser.

Ord inom inköp och logistik på:

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
QR
S
T
U
VWX