S

Saldonoggrannhet (Record accuracy)

Med saldonoggrannhet menas i vilken utsträckning artiklars saldon enligt lagerredovisningssystemet är korrekta. Ett enkelt mått på saldonoggrannhet är förhållandet uttryckt i procent mellan antal artiklar med korrekta saldon och det totala antalet artiklar.

Samarbetsstyrda lager (Co-managed inventory)

Samarbetsstyrda lager är en variant av leverantörsstyrda lager. Varianten innebär att leverantören styr kundens lager men att han måste få ett godkännande från kund innan han lägger in en ny order för att fylla på lagret. Kunden äger lagret.

Sambandsdiagram (Scatter diagram)

Ett sambandsdiagram är ett diagram som ska illustrerar sambandet mellan två variabler, ofta en beroende och en oberoende. Sambandsdiagrammet är ett av de så kallade Sju kvalitetsverktygen och används i det sammanhanget som hjälpmedel vid kvalitetsförbättringsinsatser.

Sambandsschema (Relationship chart)

Ett sambandsschema är ett grafiskt hjälpmedel för att med avseende på önskvärd eller icke önskvärd närhet sammanbinda olika funktioner och ytor vid lokalplanläggning.

Sambeställning (Joint ordering)

Sambeställning betyder att en eller flera olika artiklar beställs samtidigt från en leverantör eller beordras samtidigt för tillverkning.

Samkostnad (Joint cost)

En samkostnad beskrivs som en kostnad som är gemensam för flera objekt och som vid bidragskalkylering inte behöver fördelas på dessa objekt.

Samlastning (Joint loading)

Samlastning går ut på att flera olika sändningstyper från olika godsavsändare transporteras på en gemensam lastbärare.

Samlingsoperation (Gathering operation)

Vid produktion av komplexa produkter inom verkstadsindustrin uppstår ibland problem med ett stort antal småoperationer. Speciellt gäller detta vid detaljtillverkning i plåt- och stångmaterial. För att komma tillrätta med detta problem, samlar man vid tillverkningsorderuppläggning alla sådana operationer till en samlingsoperation per produktionsgrupp. Operationstiden för samlingsoperationen sätts lika med summan av operationstiderna för de individuella ingående operationerna.

Samlingsorder (Joint order)

En samlingsorder ses som en tillverkningsorder som omfattar flera artiklar och som utgör en sammanslagning av ett antal individuella tillverkningsorder. Sådana samlingsorder används bland annat vid tillverkning av variantliknande produkter i små serier för att kunna få rationellare plockningsoch återrapporteringsrutiner.

Samplockning (Joint picking)

Samplockning betyder att den plockning som skall utföras för olika kundorder eller tillverkningsorder samordnas. Samtliga artiklar som skall plockas mot de berörda orderna skrivs ut på en gemensam plocklista, exempelvis i plocksekvensordning.Metodiken kräver att det plockade godset på ett rationellt och säkert sätt kan fördelas på de olika order som omfattats av plockningen.

Satsnummer (Lot number)

Begreppet satsnummer används som alternativ benämning för begreppet Tillverkningsordernummer.Det förekommer också som beteckning i stället för löpnummer i företag vars tillverkningsordernummer består av artikelnummer + ett löpande nummer per order för artikeln.

SCAT (Silf Competence Assessment Tool)

SCAT är ett verktyg för att mäta och värdera personers kompetens mot en satt målbild, både enskilt och i grupp. Används ofta för att se vilka utbildningsgap som finns. ingår i Silfs Konsulttjänster.

SCOR

SCOR betyder Supply chain operations reference model är ett verktyg för kartläggning, analys, effektivisering och prestationsmätning av affärsprocesser. Den har utvecklats av en Supply Chain Council som är en global sammanslutning av ett antal hundra företag.

Sekvensering (Sequencing)

Sekvensering är en alternativ term för Turordningsplanering.

Sekvensleverans (Synchro delivery)

En sekvensleverans ses som en typ av leverans för vilken levererade artiklar eller artikelvarianter vid leveransen placeras i samma ordning som de kommer att användas hos kunden, exempelvis i den turordning som de skall monteras.

Selektiv lagerhållning (Selective storing)

Med selektiv lagerhållning menas att endast vissa lagerställen i ett distributionssystem lagerhåller ett komplett artikelsortiment.Det kan också avse att endast vissa artiklar i ett artikelsortiment lagerhålls medan resten köps eller tillverkas mot kundorder.

Serienummer (Lot number)

Ett serienummer kan ses som identifikationsbegrepp för ett tillverkat eller levererat parti. Det används bland annat i kvalitetsstyrningssammanhang, vid spårning av ingående material och vid  konstruktionsändringar.

Serietillverkning (Batch production)

Serietillverkning är en tillverkningstyp som kännetecknas av att produkter tillverkas vid enstaka tillfällen eller vid upprepade tillfällen med oregelbundna intervall vid behov alternativt med kända intervall för att täcka en kontinuerlig efterfrågan. Jämför stycktillverkning och kontinuerlig tillverkning.

Serviceavtal (Service Level Agreement, SLA)

Förutom det faktiska underhållsåtagande har köparen ofta behov av att avtala tider för inställelse och telefonjour samt tidsramar för hur lång tid underhållsåtagandet får ta. Servicenivåavtalet kan vara ett tillägg till ett befintligt underhållsavtal eller utgöra en del och då benämns ibland hela avtalet 'servicenivåavtal'. Synonyma begrepp är servicenivååtagande eller servicenivåöverenskommelse. Begreppet är mycket vanligt för IT-produkter, men fullt tillämpbart på vilken produkt som helst.

Servicegrad (Service level)

Servicegrad är en alternativt använd term för Servicenivå.

Servicenivå (Service level)

Termen servicenivå är ett begrepp för leveransförmåga till kund. Det används bland annat för att dimensionera säkerhetslager. Många alternativa definitioner förekommer. Till de vanligaste hör följande:

  • Den andel av lagercyklerna som det inte förekommer brist i.
  • Den andel av tiden då lagerbrist inte förekommer.
  • Den andel av efterfrågan som kan tillfredsställas från lager utan fördröjning.

Servicenivåkurva (Service level curve)

Servicenivåkurva är den kurva som visar sambandet mellan servicenivå till kund och den motsvarande kapitalbindningsinvestering som krävs i form av lageruppbyggnad. Det kan också avse en uppmätt servicenivå över tiden.

'Severability' klausul (severability clause)

En kontraktsparagraf som fastställer att i det fall någon paragraf skulle visa sig ogiltig så skall detta inte ogiltigförklara hela avtalet. Kallas ibland 'Strikt tolkning' eller 'Bestämmelses ogiltighet'.

Sex sigma kvalitet (Six sigma quality)

Sex sigma kvalitet är ett uttryck som allmänt står för att man ur kvalitetssynpunkt har välkontrollerade produktionsprocesser. Mer preciserat innebär det att de kvalitetsindikatorer som används för produktion håller sig inom kontrollgränser motsvarande plus/minus tre sigma i ett styrdiagram.

Silf NAVIGATOR

Silf NAVIGATOR användes för att identifiera och åtgärda företagets flaskhalsar, och sätter företagets förändrings- och kompetensutvecklingsarbete i fokus. Silf NAVIGATOR ingår i Silfs Konsulttjänster 

Single sourcing (Single sourcing)

Singel sourcing är en typ av försörjningsstrategi som innebär att endast en leverantör används per artikel för anskaffning.

Sju former av slöseri (Seven wastes)

Sju former av slöseri (japanskt: Muda)

  1. Overproduction - Överproduktion
  2. Waiting - Väntetider
  3. Transport - Transporter
  4. Over processing - Överarbetning
  5. Inventories - Mellanlager
  6. Movement - Förflyttningar
  7. Defective parts – Tillverkning med fel

Självfakturering (Self billing)

Självfakturering betyder att leverantören inte skickar någon faktura till kund. I stället fakturerar kunden sig själv internt i sitt system för de kvantiteter som han mottagit och betalar automatiskt leverantören mot denna faktura. Förfarandet innebär också att avstämningen mellan order, leverans och faktura utförs av leverantören i stället för som traditionellt av kunden.

Självkostnadskalkylering (Absorption costing)

Termen självkostnadskalkylering är ett kostnadskalkyleringsalternativ som innebär att alla omkostnader fördelas ut på kostnadsbärare via kostnadsställen.

Skadeavhjälpande- & felavhjälpande underhåll (Corrective maintenance)

Ofta kombineras avtal om periodiskt underhåll med ett skade- och felavhjälpande underhåll. Felavhjälpande underhåll avser oftast åtgärdande av fel som uppstått fastän förebyggande underhåll gjorts på rätt sätt. Skadeavhjälpande underhåll avser sådana åtgärder som krävs pga av fel som uppstått av olyckshändelser, felmanövrering, vandalism etc. Det skade- och felavhjälpande underhållet kan antingen vara inkluderat i en klumpsumma som parterna avtalat eller betalas enligt en à-prislista eller löpande räkning. Vanligast är att felavhjälpande underhåll ingår i den fasta prisdelen medan skadeavhjälpande går enligt prislista. Det viktiga för beställaren är att knyta en leverantör som på ett snabbt och effektivt sätt kan åtgärda problem.

SKU

SKU (Stock keeping unit). På svenska motsvarar det begreppet Lagerställeenhet.

Slack (Slack)

Slack är en alternativ benämning för termen Glapp.

Slacktid (Slack time)

Slacktid är en alternativ benämning för termen Glapptid.

Slutmonteringsplan (Final assembly schedule)

En slutmonteringsplan ses som en plan för att genomföra slutmontering eller annan typ av sluttillverkning av produkter. Den kan uttryckas i form av inplanerade monteringsorder eller i form av monteringstakter per produkt. Vid kundorderstyrd produktion är monteringsplanen en konsekvens av inneliggande kundorderstock medan den vid lagerstyrd produktion är en konsekvens av lagerpåfyllningsbehov. Slutmonteringsplaner är oftast kortsiktiga med en planeringshorisont motsvarande ledtiden för slutmonteringen/sluttillverkningen.

Slutprodukt ingår-i (End product where-used)

Slutprodukt ingår-i är en strukturanalys som åskådliggör i vilka slutprodukter en viss artikel ingår. Analysformen är ett specialfall av summerad ingår-i. Som alternativ benämning förekommer Slutnivå ingår-i.

Släktskapsdiagram (Relationship chart)

Ett släktskapsdiagram är ett av de Sju managementverktygen. Det är ett hjälpmedel för att organisera stora mängder av verbala data, exempelvis idéer, önskemål eller åsikter. Det illustrerar associationer snarare än logiska samband.

Släp (Backorder)

Med släp menas kapacitetsbehov för att slutföra sådana tillverkningsorder som enligt gjord planering skulle varit slutförda men som inte är det. Släp innebär principiellt beläggning i förfluten tid.

Slöseri (Waste)

Slöseri är ett begrepp som förekommer i anslutning till justintime och Lean production. Det är ett uttryck för den resursförbrukning som inte bidrar till värdeökning för produkterna. Som exempel på vad som innefattas i slöseri kan nämnas överproduktion, kassation, lager och onödiga transporter. Muda är det japanska ordet för slöseri.

SMED

SMED (Single minute exchange of die) står för ett japanskt synsätt som innebär en strävan mot att åstadkomma sådana rationaliseringar och förenklingar att ett verktygsbyte högst tar ett ensiffrigt antal minuter i anspråk.

SNCB (the Swedish National Certification Board)

SNCB (the Swedish National Certification Board) har ansvaret för The Swedish National Certification System inom logistik och agerar i enlighet med rekommendationer från ELA och deras certifieringsstandard, ECBL.

Sole sourcing (Sole sourcing)

Sole sourcing är ett specialt typ av fall av single sourcing. Det innebär att det inte finns mer än en enda leverantör att tillgå för anskaffning av en artikel. Jämfört med single sourcing är det alltså inte ett frivilligt val att endast arbeta med en leverantör.

Sortimentsanalys (Assortment analysis)

Med sortimentsanalys avses analys av artikelsortimentet, ofta med syfte att reducera antalet artiklar och artikelvarianter. Analysen kan baseras på täckningsbidrag, volymvärde, efterfrågespridning o dyl.

Sourcing principles – Single, dual, modular and global

Olika principer för anskaffning av material. Köp från leverantör, från två leverantörer, av moduler som innehåller artiklar från många leverantörer och inköp av material från leverantörer globalt med lägsta pris.

Spekulationslager (Speculation inventory)

Ett spekulationslager ses som ett lager som uppstår på grund av spekulation i samband med inköp. Inköp av överkvantiteter görs till exempel för att man skall kunna tillgodoräkna sig ett tillfälligt och speciellt förmånligt pris. Dimensionering av spekulationslager innebär en avvägning mellan lagerhållningskostnader, inkuranskostnader och de kostnadsminskningar man får genom att kunna köpa till förmånligare priser.

Spårbarhet (Traceability)

Spårbarhet i detta fall betyder möjligheten att spåra dels till vilka produkter och kundleveranser ett visst tillverkat parti av hel eller halvfabrikat eller enskild detalj använts eller ett visst inköpt parti av råvaror eller komponenter eller enskild detalj använts.

Stafflat pris (engelska: Bracket price)

Staffling av priser i olika kvantitesintervall, ex  5kr (1-10 st), 4kr (11-100 st)... Läs mer under kalkylering.

Strukturkvalitet (Bill of material accuracy)

Med strukturkvalitet menas i vilken utsträckning som moder/dotter relationerna i produkterna är korrekta inklusive kvantitetsuppgifter, giltighetsdatum o dyl. Strukturkvaliteten kan exempelvis uttryckas som antalet moder/dotterrelationer i strukturregistret som är korrekta i förhållande till det totala antalet relationer.

Strukturkvantitet (Bill of material quantity)

Strukturkvantitet avser kvantitet av dotterartikel i moderartikel. Oftast anges i strukturregister kvantiteten per enhet av moderartikeln. Inom bland annat kemiskteknisk industri och livsmedelsindustri är det emellertid också vanligt att kvantiteten anges per standardbatch av moderartikeln.

Strukturloop (Bill of material loop)

En strukturloop är en felaktighet som kan uppkomma i ett strukturregister. Det innebär att en artikel, eventuellt via andra artiklar på lägre strukturnivåer, ingår i sig själv. I ERP-system finns i allmänhet systemmässiga kontroller för att undvika att strukturloopar uppstår.

Strukturnivå (Bill of material level)

Med strukturnivå menas nivådjup i en produktstruktur. En vanlig konvention är att slutprodukter har strukturnivå 0, artiklar på nivån under slutprodukt, exempelvis delmontage eller halvfabrikat, har nivå 1 osv ända ner till råmaterial- och köpkomponentnivån.

Strukturöverlappning (Overlapping bill of material)

Vanlig strukturuppbyggnad innebär för materialplaneringen att hela den kvantitet som behövs tillverkas färdig på en viss strukturnivå innan den börjar användas på överliggande strukturnivå. Speciellt för monteringslinjer vid repetitiv tillverkning är det önskvärt att tillverkade kvantiteter successivt flödar från linje till linje. För att åstadkomma detta och få en korrekt tidsättning av materialbehov, kan man använda sig av överlappande strukturer. En sådan struktur karaktäriseras av att färdigtidpunkten för material på en strukturnivå är tidsförskjuten relativt starttidpunkten för material på överliggande strukturnivå.

Styckegods (Mixed cargo)

Med styckegods menas gods av varierande storlek och slag, för lastbilstransporter ofta i storleksordningen 100–1000 kg, som till mindre del uppfyller en lastbärares kapacitet och kan bli aktuell för omlastning mellan kort- och långväga lastbärare.

Stycklista (Bill of material)

Stycklista är en alternativ term för termen struktur. Begreppet förekommer framför allt på konstruktionsavdelningar inom verkstadsindustrin. En stycklista är också en förteckning av i en ritning ingående detaljer, komponenter, råmaterial och halvfabrikat. Den förekommer i detta sammanhang antingen som del av ritningen, fast stycklista, eller på ett separat dokument, lös stycklista.

Stycktid (Run time per unit)

Med stycktid menas produktionstid per enhet för ett operationssteg. Den kan efinieras som cykeltiden för tillverkning av en enhet i en produktionsgrupp.

Stycktillverkning (Piecewise production)

Stycktillverkning är en tillverkningsform som kännetecknas av att enstaka enheter tillverkas endast en gång eller upprepade gånger med kända eller okända intervall. Jämför serietillverkning och kontinuerlig tillverkning.

Styrdiagram (Control chart)

Ett styrdiagram är en grafisk figur av processtyrning. Erhållna värden från gjorda observationer ritas in i en graf som också innehåller bland annat processmedelvärde samt övre och undre styrgränser. Kontrolldiagram är en alternativ benämning.

Stående order (Stationary order)

En stående order är en order till en leverantör att tills vidare leverera material till överenskomna kvantiteter och tidsintervall. Ordern är giltig tills annat överenskoms. En stående order kan också förekomma som tillverkningsorder med ungefärligen samma innebörd vid kontinuerlig tillverkning. Tillverkning sker mot ordern under en viss period, exempelvis en månad. Som alternativa benämningar för denna typ av stående order förekommer termerna Veckoorder och Månadsorder.

Begreppet stående order används dessutom i en tredje betydelse. En sådan order kan användas för rapporterings- och uppföljningsändamål under en period, exempelvis en månad. Stående order används ofta för att rapportera och följa upp indirekt arbete, för att följa upp experimenttillverkning och annan utvecklingsverksamhet eller för att rapportera och följa upp kassations- och omarbetningskostnader.

Ställtid (Setup time)

Ställtid är en alternativ benämning för Omställningstid. Se Omställningstid.

Ständig förbättring (Continuous improvement)

Ständig förbättring är ett effektiviseringskoncept som betyder att det i företaget ständigt pågår aktiviteter för att förbättra produktions och leveranssystems effektivitet. Förbättringarna sker i små successiva steg. Den japanska beteckningen för ständig förbättring är Kaizen. En alternativ benämning är Kontinuerlig förbättring.

Stödjande processer (Support processes)

Processen som indirekt har en inverkan på förtagets varor och tjänster. Kvaliteten i processerna värderas internt av dem som utför insatser i ledningsprocesser och huvudprocesser.

Stödprocess (Support process)

En stödprocess kan ses som en affärsprocess som inte i sig själv direkt bidrar till att skapa värde för företaget och dess kunder men som krävs som stöd för att kunna utföra direkt värdeskapande kärnprocesser.

Supply chain

Leverantörskedja eller nätverk. Företag som samverkar i flera led för att tillverka de komponenter och moduler som ingår i slutprodukten.

Supply chain management

Supply chain management är ett engelskt begrepp som syftar på strategiska och operativa processer för att administrera materialflöden i försörjningskedjor, speciellt med syfte att integrera kunders och leverantörers verksamheter. Supply chain management representerar också ett processorienterat helhetssynsätt på värdeförädlingen i hela kedjan från råmaterialleverantör, via tillverkare och distributör, till den slutlige konsumerande kunden.

Sysselsättningsgrad (Occupation rate)

Sysselsättningsgrad syftar på förhållandet mellan verklig produktion och den produktion för vilken en produktionsanläggning är dimensionerad för.

Systemleverantör (System supplier)

Med systemleverantör avses en underleverantör som svarar för leverans av kompletta delsammanställningar eller delsystem i en produkt och inte endast enstaka detaljer eller komponenter. Systemleverantörer medverkar ofta i kundföretagets produktutveckling som en del av sitt underleverantörsåtagande.

Säkerhetslager (Safety stock)

Ett säkerhetslager är det lager som utöver omsättningslagret behövs för att gardera sig mot osäkerheter, dels i inleveranser, dels i förbrukning.Dimensionering av säkerhetslager innebär en avvägning mellan lagerhållningssärkostnader och kostnader som uppstår vid bristsituationer.

Säkerhetstid (Safety time)

Säkerhetstid är ett alternativ till säkerhetslager för att snappa upp osäkerheter i materialflödena. I första hand är säkerhetstider till för att gardera sig mot tidsmässiga osäkerheter, exempelvis osäkerhet i inleveranstidpunkt, medan säkerhetslager primärt är avsett för gardering mot kvantitetsmässiga osäkerheter, exempelvis förbrukade kvantiteter och kassation. Säkerhetstid kan emellertid också med fördel användas för att skapa säkerhetslager som automatiskt varierar med efterfrågan. Ett säkerhetslager kan alltid räknas om till en säkerhetstid och vice versa.

Sälj- och verksamhetsplanering (Sales and operations planning, SOP)

Med sälj- och verksamhetsplanering menas den översta planeringsnivån enligt MRP II’s planeringskoncept.Det är en process på företagets ledningsnivå som syftar till att utarbeta och fastställa övergripande sälj- och verksamhetsplaner inklusive produktionsplaner.

Sälj- och verksamhetsplan (Sales and operations plan)

En sälj- och verksamhetsplan förklaras som en samlad övergripande plan för företagets verksamhet under det/de närmaste åren.Ofta görs den på produktgruppsnivå eller motsvarande och omfattar en sälj- och utleveransplan, en plan för lagerutveckling alternativt orderstocksutveckling samt en produktionsplan.

Särkostnad (Incremental cost)

En särkostnad för ett objekt beskrivs som en kostnad som direkt kan urskiljas som förorsakad av objektet och som inte uppstår på grund av andra objekt.

Säsongslager (Anticipation inventory)

Säsongslager är ett lager som uppkommer därför att utleveranser per period varierar säsongmässigt och att man vill kunna producera i en annan och jämnare takt. Extra lager byggs upp under lågsäsong och avvecklas under högsäsong. Dimensionering av säsongslager innebär en avvägning mellan lagerhållningskostnader och kostnader för outnyttjad kapacitet respektive temporär extra kapacitet.

Säsongvariation (Seasonal variation)

Med säsongvariationer avses efterfrågevariationer som på ett årligt återkommande sätt uppvisar ett regelbundet mönster. För att efterfrågevariationer skall behandlas som säsongvariationer krävs det normalt också att det finns en logisk förklaring och orsak till att en tidsserie uppvisar ett säsongmönster.

Ord inom inköp och logistik på:

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
QR
S
T
U
VWX