Med lager menas ett upplag av varor avsedda för framtida försäljning, distribution eller förbrukning i tillverkningen. I vissa företag är begreppet lager begränsat till att avse varor som är helfabrikat och avsedda för försäljning medan upplag av detaljer och halvfabrikat som används i tillverkningen kallas förråd.
Lagerbokföring är en äldre benämning på begreppet Lagerredovisning.
Med lagercykel avses den tid som i medeltal förflyter mellan två på varandra följande lagerpåfyllningar. Ju större orderkvantiteter, ju längre lagercykler.
Lagerhistorik avser data om historiska lagerrörelser i form av inleverans-, uttags- och inventeringstransaktioner.
Med lagerföringskostnad menas alla de investeringskostnader och riskkostnader som är associerade med att artiklar lagras.
Lagerhållningskostnader innefattar alla de kostnader som hänger samman med och som uppstår genom att man lagerhåller artiklar. De består av kapitalkostnader, kostnader för lagerlokaler, kostnader för hanteringsutrustning, lagerhyllor, ställage o dyl, hanteringskostnader, försäkringskostnader, kostnader för värdeminskning, inventeringskostnader, administrativa kostnader, databehandlingskostnader och personalkostnader. I en del fall inkluderas inte de investeringskostnader och riskkostnader som är förknippade med att artiklar lagras. Dessa kostnader kallas då lagerföringskostnader.
Med lagerinitierad tillverkning menas tillverkning som startas genom att behov av lagerpåfyllnad uppstår, exempelvis initierat via beställningspunkter eller materialbehovsplanering. Den förutsätter att de tillverkade artiklarna är standardiserade. En alternativt förekommande benämning är Lagerstyrd tillverkning.
Lagerlös produktion syftar på ett idealtillstånd där det vid produktion inte existerar någon annan kapitalbindning än i form av produkteriarbete under pågående produktion.
Lageromsättningshastighet är ett nyckeltal för lagerstorlekar som gör möjlig jämföranden mellan olika lager och mellan ett och samma lager vid olika tidpunkter. Den är lika med årsomsättningen i förhållande till kapitalbindningen. Omsättningshastigheten anger sålunda hur många gånger som lagret omsätts per år.
En lagerorder är en tillverkningsorder eller inköpsorder som läggs ut med avsikt att fylla på lagret, dvs som är initierad av ett lagerpåfyllnadsbehov.
Med lagerplats menas en fysisk placering för en artikel i ett lager. Anges ofta som en adress uttryckt som rad-hylla-fack.
Med lagerposition menas summan av den kvantitet som vid ett givet tillfälle finns i lager plus kvantiteter på uteliggande ej levererade order minus eventuella restorderkvantiteter.
Begreppet lagerredovisning avser redovisning av behållning i lager. Det omfattar ajourföring av förändringar i form av uttag, inleveranser och inventeringsdifferenser. I många fall innefattas också planerade förändringar, dvs förväntade inleveranser i form av uteliggande order samt planerade uttag i form av reservationer i en lagerredovisningsfunktion. Lagerredovisning är dels avsedd för materialplanering och dels för ekonomisk lagervärdering.
Med lagersaldo menas den kvantitet som fysiskt finns i lager och som framgår av lagerredovisningssystemet antaget att det inte föreligger någon differens mellan redovisat saldo och den verkliga kvantiteten i lager.
Lagerstatus avser information om lediga tillgångar i lager för en artikel. Informationen kan exempelvis omfatta saldo, förväntade inleveranser i form av uteliggande order samt inneliggande reservationer till kundorder och tillverkningsorder.
Med lagerstyrning menas besluts-, beordrings- och kontrollaktiviteter för att styra materialflöden in och ut från lager.
Ett lagerställe är ett fysiskt lager som administreras som en enhet. Det kan vara lokalmässigt separata enheter inom ett och samma fabriksområde, exempelvis råmateriallager, reservdelslager och färdigvarulager.Det kan också vara separata enheter på olika orter tillhörande samma företag, exempelvis regionala och lokala distributionslager.
Med lagerställeenhet menas en artikel lagerhållen på ett specifikt lagerställe. Om till exempel en artikel lagerhålls på tre olika lagerställen, representerar den tre olika lagerställeenheter.
Lagertillgänglighet är en alternativ benämning för begreppet Servicenivå. Se Servicenivå.
En lagringspunkt är en fysisk plats i en verkstad där artiklar mellanlagras i väntan på att användas för tillverkning eller montering på närmast högre strukturnivå. Det kan också vara en knutpunkt i ett distributionssystem.
En lastbärare är en anordning som bär och håller samman en mängd varor och som är speciellt utformad för att underlätta hantering. En lastpall är ett exempel på en lastbärare.
LCC (Life cycle cost) står för en metod för att bedöma totalkostnaderna för en produkt under hela dess livslängd. Se Livslängdskostnad.
Ett kundfokuserat angreppssätt att producera det som kunden verkligen vill ha och att göra det i processer som förbrukar så lite resurser som möjligt.
Resurssnål produktion. Nästa steg i den industriella utvecklingen efter Craft Production och Mass Production. Lean Production baseras på principen att mer kan produceras med mindre; mindre mänskliga ansträngningar, mindre maskiner och utrustningar, mindre tid, mindre ytor, mindre slöseri för att komma allt närmre möjligheten att förse kunder med exakt vad de vill ha.
Tänka resurssnålt. Processer genom vilka individer kommer till insikt om behover att skapa och utveckla ett Lean Enterprise.
En ledtid är den tid det tar att genomföra en aktivitet från det att ett behov uppstår tills det att det har uppfyllts och inrapporterats (från behov till levernas).
Ett ledtidslager är en lagerkvantitet som i materialstyrningssystem av beställningspunktstyp planeras täcka behoven under ledtiden. Ledtidslagret är lika med ledtidens längd · prognostiserad förbrukning per tidsenhet.
Med ledtidsvariation avses den verkliga ledtidens spridning i förhållande till planerad ledtid.
Innebär att notarius publicus bekräftar att handlingarna undertecknats personligen av dem som anges som undertecknare. I vissa fall, skickas sedan handlingarna till utrikesdepartementet, som styrker att behörig person på notarius publicus utfärdat och undertecknat intyget. Därefter skickas handlingen slutligen till ifrågavarande ambassad, som bestyrker utrikesdepartementets påtecknande. Vissa ambassader tillåter att gå direkt från notarius publicus. Handlingar som brukar legaliseras är kontrakt, överensstämmelseintyg, ursprungscertifikat mm. Många länder kräver legaliserade dokument för att bevilja importtillstånd.
En legoleverantör är en firma som sysslar med legotillverkning åt andra företag. Jämfört med en underleverantör kännetecknas legoleverantören av att han inte själv svarar för materialförsörjning utan att detta utförs av kunden.
Legotillverkning syftar på tillverkning hos underleverantör efter beställarföretagets produkt- och produktionsspecifikationer. Skillnaden mellan legotillverkning och underleverantörstillverkning kan i huvudsak sägas vara att vid legotillverkning svarar beställarföretaget för materialförsörjning. En speciell form av legotillverkning utgör operationslego. Legotillverkningen omfattar då endast enstaka operation i en operationsföljd för färdigställande av en artikel.
Är ett säkert tillvägagångssätt att betala då köparen inte litar på säljarens leveransförmåga och säljaren inte litar på köparens betalningsförmåga. En eller två banker utgör mellanhänder som hanterar betalningar och skeppningshandlingar. Godsets skeppningshandlingar lämnas inte ut förrän banken fått pengar, pengarna lämnas inte ut med mindre än att godset lämnats ut. Men tro inte att användandet av en LC är en ersättning för ett köpeavtal. LC:n hanterar endast betalningen och dokumenten som exportören måste presentera för ett erhålla betalning. LC:n hanterar inte andra viktiga villkor som garanti, skiljedom etc. Läs även Remburs.
Se Avsiktsförklaring eller Intentionsavtal.
Med leveransavisering avses att information om att leverans av varor är på väg från leverantör till en kund skickas till kund i samband med att leverans inträffar. Leveransavisering utförs ofta med hjälp av EDI-meddelanden.
Med leveransbevakning menas bevakning av att utlagda inköpsorder levereras enligt överenskommen leveranstidpunkt.
Ett leveransbevis är ett dokument som bevisar att leverans har skett.
De dokument som skrivs ut och ofta skickas med godset vid utleverans och transport till kund. T ex följesedel, packsedel och tullhandlingar.
Leveransförmåga kan beskrivas som säljarens förmåga att bemöta önskad leveranstid, leveranssäkerhet, lagertillägnlighet och leveransflexibilitet.
Leveransförsening är när överenskommen leveranstid inte lyds. Skillnaden mellan önskad leveranstid och faktisk leveranstid brukar rubriceras som leveransförsening.
Det stycke i ett kontrakt som beskriver leveransens omfattning, dvs mängd, kvalitet, leveransgränser mm. Det är av högsta vikt att detta avsnitt är mycket välformulerat och väldefinierat. I vissa kontrakt hänvisas till ett huvudkontrakt, det är då av yttersta vikt att kontraktets omfattning är synnerligen väldefinierad. Det har visat sig att de flesta skiljedomar berör frågor kring leveransomfattning och i synnerhet leveransgränser. I leveransomfattningen skiljs på själva kontraktsarbetet, dvs de permanenta delarna å ena sidan, samt de temporära arbetena, dvs kringarbeten som behövs för att färdigställa kontraktsarbetet. I de temporära arbetena kan även ingå arbeten åt sidoentreprenörer.
En leveransplan är en plan för leveranser från leverantör till kund. Leveransplanen utarbetas av kund och innehåller ofta en planeringshorisont på 0,5–1 år. Som regel har de i leveransplanen upptagna kvantiteterna olika status. Vanligt är exempelvis att de närmast liggande kvantitetsangivelserna utgör direkta beordringar. I ett intervall på några månader framför dessa beordringar kan kvantitetsangivelserna ha karaktär av preliminära beordringar för vilka kunden förbinder sig att ekonomiskt ansvara för inköpt utgångsmaterial. De därefter följande kvantitetsangivelserna är helt av prognoskaraktär. Leveransprogram är en alternativt använd beteckning.
Det är normalt att leverantörer gör upp olika leveranspolicy för olika kunder, dessa brukar omfatta leveranstider, buffertlager, rabattsatser etc. Leveranspolicyn är ofta inlagd i leverantörens kundordersystem och påverkar de order som läggs. Leveranspolicyn går ofta att påverka genom förhandling och avtal.
Med leveransprecision menas i vilken utsträckning som leverans sker vid den leveranstidpunkt som överenskommits mellan kund och leverantör.
Begreppet leveransprogram är en alternativ benämning för termen Leveransplan. Se Leveransplan.
Arbeten som utförs för att skapa tidsnytta och platsnytta för kunder kallas leveransservice. Leveransservice kan omfatta ett stort antal element varav de viktigaste är leveranstid, leveransprecision, maximal volym per tidsenhet, leveranssäkerhet, lagertillgänglighet och leveransflexibilitet.
Leveransstatus är en beteckning för information om var en vara som skall levereras befinner sig, dvs var i kedjan produktion, utlastning och transport den befinner sig.
Med leveranssäkerhet menas i vilken utsträckning korrekt vara enligt order levereras och i vilken mån den levererade varan är korrekt och felfri.
Med leveranstidpunkt menas den tidpunkt då artiklar på en kundorder, en inköpsorder eller en tillverkningsorder skall finnas tillgängliga för godsmottagning, användning eller försäljning. Leveranstidpunkten är principiellt lika med färdigställnings-/avsändningstidpunkt plus tid för transport till kund/godsmottagare. I praktiken avser den ofta avsändningstidpunkt från leverantör.
Leveranstidsflexibilitet ger uttryck åt ett företags förmåga att anpassa sig till förändringar i leveranstidsönskemål från kunder, såväl före som efter kundorderingång.
Leveransvillkor är bestämmelser i ett köpeavtal som reglerar säljarens respektive köparens förpliktelser i samband med leverans av vara eller tjänst. Det som i första hand regleras i formella leveransvillkor är vem som skall stå risken för varan under transporten, vem som skall teckna försäkring samt vem som skall svara för transportkostnaderna.
En typ av reglerat skadestånd för de fall leverantören försenat leveransen så att köparen lidit skada. Enligt köplagen (27 §) har en köpare rätt till skadestånd då han lidit skada på grund av säljarens försening. Eftersom det kan vara svårt att fastställa exakt hur stor skada köparen lidit är det som regel enklare att fastställa en procentsats per tidsenhet av försening. För säljaren har det den 'stora' fördelen att det begränsar skadeståndet avsevärt, för köparen är fördelen att det förenklar en förhandlingslösning i stället för en segdragen domstolsprocess. På engelska används ofta förkortningen 'LD'.
Leverantörsbedömning är ett bedömande av alternativa leverantörer i samband med val av mest lämplig leverantör. Faktorer som normalt i första hand beaktas vid leverantörsbedömning är prisnivå, produktkvalitet, leveransservice, företagsstorlek, lokalisering, organisation, kompetens, fabrikslokaler och produktionsutrustning.
En förutsättning för att lyckas med Lean Production. Utan effektiv samverkan finns risk att onödiga lager, sena leveranser och kostnader flyttas till andra led uppströms i tillverkningskedjan utan att värdet kan höjas på kundens produkter.
Med leverantörsstruktur menas förhållanden som skildrar ett företags leverantörer. De förhållanden som framför allt avses gäller antal leverantörer totalt och per artikel, storleksfördelning med avseende på inköpsvärde samt geografisk spridning.
Ett avtal som baseras på att en leverantör kontrollerar sin kunds lager och fyller på detta vid behov. Ett försörjningsavtal kan förenas med konsignation om varorna har stort värde. Enklare försörjningsavtal kan vara kontorsmateriel etc, i mer avancerade system följer leverantören elektroniskt hur stora lageruttag som kunden gör. Parterna brukar avtala om minsta lagernivå samt högsta, i en del avtal förbinder sig köparen att köpa en viss årsvolym, s.k. blockorderavtal.
Med leverantörsuppföljning menas mätning och uppföljning av leverantörsprestationer samt eventuellt jämförelser med i förväg uppställda prestandakrav. Som exempel på prestationer som brukar följas upp vid leverantörsuppföljning kan nämnas leveranstidshållning, kvantitetshållning, dvs i vilken utsträckning man levererar rätt kvantitet, samt kvalitetsutfall.
Begreppet syftar på ett företags insatser för att utveckla sina leverantörers prestationsförmåga och resurser samt det logistiska samspelet mellan parterna.
Leverantörsvärdering är den värdering ett företag gör av leverantörsprestationer. Som exempel på prestationer som brukar beaktas vid leverantörsvärdering kan nämnas prisnivå, leveranstidslängd, leveranstidshållning, leveranssäkerhet, kompetenstillskott och produktkvalitet.
LIFO står för Last in – first out, Sist in – först ut. Det är en princip för lagervärdering som innebär att senast inlevererade produkten förbrukas först. Se även FIFO.
Med livslängdskostnad menas totalsumman av alla kostnader som hänger samman med en produkt och som uppstår under hela dess livslängd.
Termen logistik är ett samlingsnamn för alla de aktiviteter som har som mål att material och produkter finns på rätt plats, i rätt tid och i rätt kvantitet. Det kan definieras som planering, organisering och kontroll av materialflöden, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion, som syftar till att ge en god leveransservice under beaktande av de kostnader och andra uppoffringar som är förknippade med att skapa tids och platsnytta för varor.
Ett lokallager är ett lager som är avsett för distribution till slutkund inom ett mindre geografiskt område. Jämför Centrallager.
Lorenzdiagram är en alternativ benämning på Paretodiagram. Se Paretodiagram.
Med lågrörliga artiklar avses artiklar för vilka uttag endast sker enstaka gånger per år.
Lägstanivåkod är den lägsta nivå i en produktstruktur som en artikel uppträder på i ett produktsortiment. Koden används i första hand i samband med materialbehovsplanering. För att kunna genomföra en helt korrekt materialbehovsplanering måste nedbrytning, lageravräkning och partiformning ske nivåvis en nivå i taget. För att då säkerställa att alla materialbehov från alla överordnade strukturnivåer kommer med i behovsberäkningen måste behovsplaneringssystemet veta på vilken nivå varje artikel förekommer som lägst. Lägsta-nivå-koden styr nedbrytningsprocessen.
Lägsta enhetskostnadsmetoden är en metod för partiformning som går ut på att orderkvantiteten fastställs som det antal perioders behov som per enhet minimerar kostnader för lagerhållning och ordersärkostnader. Metoden innebär att såväl orderkvantiteten som tiden mellan successiva beordringar varierar över planeringshorisonten. Lägsta enhetskostnadsmetoden är en kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Lägsta totalkostnadsmetoden är en metod för partiformning som går ut på att orderkvantiteten bestäms som det antal perioders behov som minimerar den absoluta skillnaden mellan totala ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader. Metoden bygger på samma ekonomiska resonemang som i kvadratrotsformeln, nämligen att ekonomiskt optimum inträffar när lagerhållnings- och ordersärkostnader är lika. Lägsta totalkostnadsmetoden är en kvantitetsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod.
Grundläggande rättsprincip i bland annat svensk och tysk avtalsrätt. Denna princip betyder att en avtalspart förblir bunden av sitt anbud inom en given tid, den så kallade acceptfristen eller till dess anbudet avslås, exempelvis genom en oren accept.
Ett lönsamhetsdiagram är ett diagram som illustrerar sambandet mellan kostnadsrationalisering, kapitalrationalisering och lönsamhetsförbättring.
Silf är Sveriges och Nordens ledande utbildningsaktör inom inköp, logistik, offentlig upphandling, affärsförhandling och juridik. Vi erbjuder öppna utbildningar, licenser, hela certifieringsprogram, företagsakademier och konsulttjänster för både dig och din organisations kompetens- och karriärutveckling.
STÄNG
Silfs lärplattform
English