P

P/L-förhållande (P/D-ratio)

Med ett P/L-förhållande avses förhållandet mellan den ackumulerade ledtiden, produktionsledtiden, för en produkt och normal leveranstid till kund. Ju större P är i förhållande till L, i desto större utsträckning blir materialförsörjningen beroende av prognoser.

Packsedel (Packing note)

Dokument som specificerar vad en leverans innehåller och som bifogas leveransen. Se även Följesedel.

Parallellgruppsystem (Parallel lines)

Ett parallellgruppsystem är en produktionsuppläggning som går ut på att man gör kompletta tillverkningar/monteringar i flera parallella linjer. Syftet med en sådan typ av produktionsupplägg är dels att åstadkomma en arbetsutvidgning för den enskilda operatören eftersom arbetscykeln blir längre än vid enkellinjer och dels att minska den störningskänslighet som finns vid enkellinjer.

Paretodiagram (Pareto chart)

En grafisk illustration till Paretos minoritetsprincip. Lorenzdiagram är en alternativ benämning för Paretodiagram.

Paretos minoritetsprincip (Pareto minority principle)

Paretos minoritetsprincip formulerades av den Schweiziske nationalekonomen Vilfredo Pareto. Principen lyder: ”I varje serie av element svarar alltid ett litet antal element för en stor del av effekten”. Principen utgör den bakomliggande teorin till volymvärdeanalys. En alternativt förekommande benämning på principen är 80/20-regeln.

Partiariskt avtal

Ett avtal där betalningen för utfört arbete eller annan prestation är bestämt till andel i vinst.

Partiformning (Lot sizing)

Partiformning är ett tillvägagångssätt som innebär att man grupperar samman ett eller flera materialbehov till att omfattas av en tillverkningsorder alternativt inköpsorder. Partiformningen görs ofta utifrån en kostnadsekonomisk optimering.

Partispårning (Lot tracing)

Med partispårning avses analys av till vilka produkter och kundleveranser ett visst tillverkat parti av hel eller halvfabrikat använts och till vilka ett visst inköpt parti av en råvara eller en komponent använts.

Partnerskap (Partnership)

Uttrycket partnerskap beskrivs som en typ av relation mellan kund och leverantör. Det står för ett nära och intimt samarbete i alla de frågor som påverkar kund/leverantörsförhållandet och bygger på en föreställning om att man har gemensamma intressen och kan stödja varandra för att tillsammans bli framgångsrika.

Paternosterlager (Paternoster storage)

Paternosterlagring är en lagringsmetod för småartiklar. Framtagning av önskat lagerfack till plockstation styrs med hjälp av dator. Jämfört med karusellager roterar hyllfacken i ett paternosterlager kring horisontella axlar.

PDCA-cykeln (PDCA-cycle)

PDCA-cykeln är ett alternativt namn på Deming-hjulet eller Förbättringscykeln. I termen står P för Plan, D för Do, C för Check och A för Act.

Pegging (Pegging)

Pegging går ut på att vid materialbehovsnedbrytning skapade behovsposter förses med information om från vilken tillverkningsorder respektive behovspost kommer. Med hjälp av pegging kan materialbehovsanalyser göras i samband med orderfrisläppning. En förekommande alternativ benämning är Behovsadressering.

Per capsulam beslut

Vid tecknande av större avtal är det normalt att varken inköparens, högre chefers eller VDs rätt att teckna firma är tillräcklig. Företagets styrelse måste då ge en utökad firmateckningsrätt för det specifika avtalet. För att slippa invänta ett styrelsemöte används då ett så kallat 'beslut per capsulam'. Detta innebär att styrelseledamöterna undertecknar en beslutshandling som ger en viss person utökad firmateckningsrätt.

PIA (WIP)

PIA (Produkter i arbete). Se Produkter i arbete.

Pick-by-light

Pick-by-light är ett datoriserat system för att underlätta plockning. Alla plockplatser är försedda med en lampa, display och knapp. Plockaren ser en lampa vid den aktuella plockplatsen, går dit och avläser kvantiteten som skall plockas. Därefter plockar han och kvitterar med hjälp av en knapp på panelen. Metoden är speciellt avsedd för paternosterverk och lagerhissar.

Pick-by-voice

Pick-by-voice är ett datoriserat system för att underlätta plockning. I stället för att använda plocklista lyssnar plockaren på stegvisa kommandon och svarar tillbaka med hjälp av ett headset. En dator som bärs i bältet står i radioförbindelse med lagersystemet. Tillvägagångssättet innebär att man har båda händerna fria för plockning.

Pildiagram (Arrow chart)

Ett pildiagram är ett diagram som visar på sambandet mellan aktiviteter och händelser. Det används exempelvis vid nätverksplanering av projekt. Pildiagrammet utgör ett av de så kallade Sju managementverktygen.

Pisksnärtseffekt (Bullwhip effect)

En pisksnärtseffekt är ett vanligt fenomen som kan uppträda i hierarkiska lagersystem och som innebär att de efterfrågesvängningar som finns i kundledet på marknaden successivt förstärks uppströms försörjningskedjan.

Planeringsperiod (Planning period)

En planeringsperiod är det tidsintervall som man arbetar med vid planering. Vanliga periodlängder är dag, vecka, månad, kvartal, tertial och år. I många fall använder man ett snävare intervall i närtid och ett vidare periodintervall längre bort i tiden.

Planeringspunkt (Planning point)

En planeringspunkt kan ses som en resursenhet i en fabrik mot vilken inplanering av tillverkningsorder, körplanering och beordring sker samt från vilken återrapportering görs. Enskild operatör, maskin eller produktionsgrupp utgör planeringspunkter i en funktionell verkstad. En hel monteringslina utgör vanligtvis också en planeringspunkt. I en flödesorienterad verkstad utgör varje flödesgrupp en planeringspunkt. Antalet planeringspunkter i en verkstad är av avgörande betydelse för laneringsarbetets omfattning och komplexitet.

Planeringstavla (Gantt chart)

En planeringstavla är ett hjälpmedel för att utarbeta och illustrera tidplaner. Den horisontella axeln är en tidsskala. På den vertikala axeln anges de maskiner, order, personer eller andra objekt som planeringen avser. Rektangulära bitar med längder proportionella mot planerad tidsåtgång stoppas in i insticksfickor utför varje planeringsobjekt vid inplanerade start och färdigtidpunkter.

Planeringstryck (Push)

Med planeringstryck avses en planeringsprincip som betyder att produktion och materialförflyttning sker utan att förbrukande aktör auktoriserat aktiviteterna och att de i stället initierats av den producerande aktören själv eller av en utanförstående central planeringsinstans i form av planer eller direkta beordringar. Push är en vanligt använd alternativ benämning. Planeringsprincipens motsats kallas behovssug (pull).

Plocklager (Picking stock)

Ett plocklager är en lagringsplats för plockning av mindre kvantiteter, ofta i direkt anslutning till behov, exempelvis vid en montagearbetsplats eller en utleveransarea.

Plocklista (Picking list)

En plocklista är en förteckning över artiklar som skall plockas till en kundorder eller en tillverkningsorder.

Plocksekvensering (Pick sequencing)

Plocksekvensering betyder att de olika orderraderna på en kundorder eller artikelreservationerna på en tillverkningsorder i plocklistan sorteras i en sådan turordning att plockaren kan plocka samtliga rader under så kort gångsträcka som möjligt, dvs så att man åstadkommer en så rationell plockrunda som möjligt.

POD

POD (Proof of delivery), dvs leveransbevis.

Poissonfördelning (Poisson distribution)

En Poissonfördelning är en statistisk fördelning som karaktäriseras av att standardavvikelsen är lika med roten ur medelvärdet.

Point of sales

Med Point of sales menas det ställe i en försörjningskedja där en produkt säljs till den slutkonsumerande kunden.

Poka-yoke (Mistake-proofing)

Pokayoke avser en metodik för att konstruera produkter och processer så att det i princip blir omöjligt för operatörer att göra fel.

PPB

PPB (Part period balancing), dvs partiformningsmetoden partperiod balansering.

PPM (Parts per million)

PPM (Parts per million) används ofta i tillverkningsindustrin som ett mått på kvalitet. (Ex. av en miljon tillverkade enheter är x antal felaktiga.) 

Preskriptionstid (Period of Limitation)

I de flesta avtal avtalar parterna om en preskriptionstid för fordringar. Om ingen preskriptionstid avtalats kan denna enligt svensk lag vara så lång som tio år. Vanligt är att avtala om en preskriptionstid på ett till två år. I en del fall avtalar parterna om att vid leveranstidens slut göra en slutlig reglering, därefter kan inga fler krav framställas.

Presumtion

Genom att ett visst faktum föreligger så anses det bevisa ett annat faktum, om inte motsatsen kan motbevisas av motparten. Exempelvis kan avtalas om att en leverantör tar ansvar för fel genom en s.k. garantiutfästelse. Genom presumtion anses då fel som uppkommit inom garantitiden vara ursprungliga tills leverantören kunnat bevisa motsatsen.

Primär leverantör (Primary supplier)

Då ett företag har flera leverantörer för en och samma artikel, har i vissa fall en av dessa en central och prioriterad ställning. En sådan leverantör kallas primär leverantör.Merparten av inköpsorderna läggs till denna leverantör.

Process Kaizen

Lagarbete med att åtgärda fel, störningar och att eliminera slöseri i produktionsprocesser.

Process management

Process management är ett koncept för effektivisering av företag som karakteriseras av ett flödesorienterat synsätt på organisation och genomförande av administrativa och operativa processer. Det kännetecknas också av ett helhetssynsätt på de processer som genomförs i företaget.

Processberedning (Process planning)

Med processberedning menas de produktionsberedningsinsatser som innebär att man i grova drag utarbetar och fastställer hur en produkt eller artikel skall tillverkas. Bland de arbetsmoment som ingår i en processberedning kan nämnas val av produktionsmetod, val av produktionsgrupper, uppdelning i operationer, bestämning av operationsföljd och materialval.

Processduglighet (Process capability)

Processduglighet är en annan benämning för Processkapabilitet.

Processflödesplanering (Process flow scheduling)

Processflödesplanering är ett tillvägagångssätt för resursorienterad planering. Den innebär att inplanering av produktion i första hand utgår från kapacitets och beläggningsaspekter och att behov och tillgång på material endast beaktas som restriktioner för denna inplanering.Metodiken används i första hand vid processorienterad tillverkning.

Processkapabilitet (Process capability)

Med processkapabilitet avses en process’ förmåga att producera output som håller sig inom givna toleransgränser. Det kan exempelvis vara fråga om en orderprocess förmåga att leverera med en normleveranstid plus/minus x dagar. Kapabilitet uttrycks i form av ett kapabilitetsindex. Processduglighet används som en alternativ benämning på processkapabilitet.

Processorientering (Process orientation)

Med processorientering avses en anpassning av företagets verksamhet från en funktionsorienterad till en flödesorienterad och tvärfunktionell organisationskultur och beteende.

Processägare (Process owner)

En processägare är en person som har utsetts till att vara ansvarig för att driva utveckling och effektivisering av en affärsprocess.

Producentansvar

Producentansvar innebär att producenten har ansvaret för återvinning av såld produkt. Sverige har lagstadgat producentansvar inom åtta områden: förpackningar, däck, returpapper, elektronik, batterier, läkemedel, fordon <3,5 ton samt radioaktiva strålkällor.

Produkt (Product)

Med begreppet produkt avses en fysisk artikel eller en tjänst som är avsedd för försäljning till kund.

Produkter-i-arbete (Work in process)

Produkter-i-arbete är ett uttryck på varor som är under tillverkning i olika led. Det kan exempelvis röra sig om råmaterial som är under bearbetning för framställning av detaljer eller montage som håller på att framställas av köpkomponenter och egentillverkade detaljer och halvfabrikat. Produkter i arbete uppstår i och med att material tas ut mot tillverkningsorder från förråd och upphör i samband med inleverans till lager eller vid utleverans till kund. Varor i arbete är en alternativt använd benämning.

Produktion (Production)

Produktion innebär generellt en process vid vilken varor och tjänster skapas genom en kombination av material, arbete och realkapital.

Produktionsflödesanalys (Production flow analysis)

Med produktionsflödesanalys menas en analysmetod för att urskilja och gruppera artiklar som har tillverkningsmässiga likheter, dvs likheter vad gäller operationer och operationsföljder. Analysen görs med hjälp av datorprogram med utgångspunkt från gjorda beredningar. Syftet med metoden är att finna grupperingar av artiklar som kan bilda underlag för att skapa flödesgrupper eller andra typer av produktionsceller. Oftast måste de artikelgrupperingar som metoden ger kompletteras och modifieras genom anpassning av existerande beredningar.

Produktionslogistik (Manufacturing logistics)

Med produktionslogistik menas det tillverkande företagets logistik. Det omfattar utformning och styrning av materialflöden från leverantörer, via värdeförädling i produktionen, till kunder samt utformning och styrning av det produktionssystem som svarar för värdeförädlingen.

Produktionsorder (Manufacturing order)

Produktionsorder är en alternativ benämning för begreppet Tillverkningsorder.

Produktionsordersärkostnad (Production ordering cost)

Med produktionsordersärkostnad menas den ordersärkostnad som uppstår i produktionen. Som exempel på denna typ av ordersärkostnader kan nämnas kostnader för framtagning av jiggar, fixturer och andra verktyg, uppsättning och inställning av maskiner, förstastyckskörning och kontroll, inlärning, start- och stoppskrot samt transporter och hantering mellan maskiner.

Produktionsplan (Production plan)

Med en produktionsplan avses en plan över vilka volymer som avses produceras inom planeringshorisonten. Produktionsplaner görs både på sälj och verksamhetsplaneringsnivå och huvudplaneringsnivå. Det som principiellt skiljer dessa typer av produktionsplaner åt är detaljeringsgrad, planeringshorisont och ofta den enhet som planerna uttrycks i.

Produktionsplanering (Production scheduling)

Med produktionsplanering menas planering av hur existerande resurser för värdeförädling i materialflöden skall utnyttjas. Produktionsplanering resulterar i planer för var och när tillverkning av olika produkter och artiklar skall utföras.

Produktionsprogram (Master production schedule)

Ett produktionsprogram är en plan för kvantiteter att producera på kort och medellång sikt. Den utgörs oftast av ett antal tillverkningsorder per slutprodukt när det är fråga om standardprodukter, kvantiteter per period av produktmodeller när det är fråga om variantprodukter som konfigurerats mot kundorder samt tillverkningsorder per kundorder när det är fråga om kundorderutformade produkter. Vid orderlös tillverkning kan ett produktionsprogram också avse kvantiteter per artikel och tidsperiod, dvs produktionstakter per artikel.

Produktionsstruktur (Manufacturing bill of material)

En produktionsstruktur är en struktur som avspeglar en produkts eller annan sammansatt artikels materialmässiga sammansättning ur tillverkningssynpunkt. Skillnaderna mellan en produktionsstruktur och dess motsvarande konstruktionsstruktur består i första hand i att den visar monteringsgrupper i stället för konstruktionsgrupper och att kvantiteterna avser bruttomaterialbehov i stället för nettomaterialbehov.

Produktionsstyrning (Production control)

Produktionsstyrning kan definieras som styrning av de operativa resursflödena i produktionen, det vill säga styrning av de resurser som används för förädling i materialflödet.

Produktionstakt (Production rate)

Med produktionstakt menas antal producerade enheter per tidsenhet och produktionsgrupp, monteringslinje eller motsvarande. Det är ett vanligt sätt att uttrycka produktionskapacitet och produktionsplaner vid repetitiv tillverkning.

Produktionstid (Manufacturing hours)

Produktionstid betyder tidsåtgång för den direkta och egentliga produktionen. Produktionstiden för en operation är ungefärligen lika med orderkvantitet gånger stycktid. Skälet till att sambandet endast kan betraktas som ungefärligen korrekt är att stycktiderna kan påverkas av inlärningseffekter och uttröttningseffekter. Summan av produktionstid och omställningstid utgör den totala operationstiden. Som alternativt begrepp används termen Bearbetningstid.

Produktiv ledtid (Value adding lead time)

Ledtid avser den kalendertid som går åt för genomförande av en process. Av den totala ledtiden är som regel endast begränsade delar värdeskapande och därmed nyttig tid. Dessa delar av ledtiden kallas produktiv ledtid.

Produktivitet (Productivity)

Produktivitet är ett mått på ett systems möjlighet att producera effektivt. Det definieras som systemets output av varor eller tjänster i förhållande till input av produktionsresurser. I praktisk tillämpning nöjer man sig ofta med att betrakta en typ av produktionsresurs åt gången och talar då om partiell produktivitet. Produktionsvolym i kronor per anställd är ett exempel på ett partiellt produktivitetsmått.

Produktkalkyl (Product cost)

En produktkalkyl är en kalkyl som utförs per produkt genom uppsummering genom strukturnivåerna av i kalkylmodellen ingående kalkylkomponenter. Dessa kalkylkomponenter kan exempelvis utgöras av direkt material, materialomkostnader, direkt lön, tillverkningsomkostnader, maskintimkostnader, grundvärdespålägg, administrativa omkostnader och försäljningsomkostnader. En produktkalkyl görs på planerad material- och timförbrukning. En vanlig alternativ benämning är Förkalkyl.

Produktkalkylering (Product costing)

Produktkalkylering innefattar alla de arbetsmoment som är sammankopplade med att räkna fram och fastställa en produktkalkyl.

Produktkomplexitet (Product complexity)

Produktkomplexitet är ett begrepp för hur komplext sammansatt en produkt är. Komplexiteten är både beroende av strukturdjupet, exempelvis mätt som antal strukturnivåer, och strukturbredden, exempelvis mätt som antalet ingående komponenter i slutmontaget/sluttillverkningssteget. Strukturkomplexiteten påverkar bland annat valet av lämplig materialplaneringsmetod.

Produktlayout (Product layout)

I kontrast till processlayout innebär en produktlayout att produktionsresurserna organiseras efter produkten/artikeln och att de i möjligaste mån placeras i samma ordningsföljd som de förädlingssteg som måste genomföras vid tillverkningen.

Produktledtid (Cumulative product lead time)

Med produktledtid menas den ackumulerade ledtiden för en produkt. Förenklat uttryckt är produktledtiden lika med kalendertiden längs kritiska linjen i produktstrukturnätverket från beordring av köpartikel till möjlig leverans av färdig produkt. Produktledtidens längd påverkar i vilken utsträckning som man i tillverkning och materialförsörjning är beroende av att prognostisera.Den påverkar också möjligheterna att flexibelt kunna ändra produktionsplaner med kort varsel.

Produktlivscykel (Product life cycle)

Med en produkts livscykel avses den kurva som visar en produkts försäljningsvolym per år under dess livstid. Livscykeln brukar delas in i ett antal faser; introduktionsfasen, tillväxtfasen, mognadsfasen, mättnadsfasen och nedgångsfasen.

Produktmix (Product mix)

En produktmix är en uppsättning eller kombination av produkter som tillverkas i ett produktionssystem och/eller distribueras i ett distributionssystem.

Produktmixflexibilitet (Product mix flexibility)

Genom begreppet produktmixflexibilitet uttrycks ett företags förmåga att inom en given efterfrågad totalvolym anpassa sig till individuella efterfrågevariationer för enskilda produkter.

Produktorienterad layout (Product layout)

En produktorienterad layout är en produktionsuppläggning som till största eller till mycket stor del är utformad och dimensionerad för färdigtillverkning av enstaka produkt eller grupp av produkter. En produktorienterad layout kan innehålla olika kombinationer av flödesgrupper, funktionella produktionsgrupper och linjeorienterade grupper. Produktverkstad är en vanlig benämning på en verkstad med en produktorienterad layout.

Profit center (Profit center)

Ett profit center är en besluts- och resultatansvarig enhet eller avdelning i ett företag. Det behandlas ur intäkts- och kostnadssynpunkt som en resultatenhet.

Proformafaktura (Proforma invoice)

Är en faktura som medföljer varor som sålts på en mellanhands uppdrag, exempelvis av en agent. Proformafakturan följer med varorna för att förtullning skall fungera på ett smidigt sätt, eftersom data från en faktura ofta krävs vid tullstationen. Däremot är inte avsikten att betalning skall ske mot proformafakturan. En leverantörsreskontra brukar i princip aldrig acceptera att betala mot en proformafaktura.

Prognos (Forecast)

En prognos är en framtidsbedömning av faktorer som förväntas påverka företaget men som företaget i regel inte själv direkt på kort sikt kan påverka. I logistiksammanhang är prognoser i första hand aktuella för framtidsbedömningar av efterfrågan.

Prognosfel (Forecast error)

Med prognosfel avses skillnaden mellan prognosvärde och verkligt utfall. Två metoder för uppföljning av prognosfel är vanliga. Den ena innebär att prognosfelen ackumuleras löpande med tecken.Den andra innebär att medelvärdet av det absoluta prognosfelet under ett antal perioder, dvs MAD, beräknas.

Prognoshorisont (Forecast horizon)

Den tidrymd för vilken prognoser tas fram och fastställs kallas prognoshorisont. Lämplig prognoshorisont bestäms främst av aktuella produktledtider, återanskaffningstider för köpartiklar samt av den framförhållningstid som krävs för anpassning av tillgänglig kapacitet.

Prognoskonkurrens (Focus forecasting)

En metod som är uppbyggd på simulerande jämförelser av olika prognosberäkningsmetoder kallas prognoskonkurrens. Metodiken innebär att prognosberäkning av passerad periods efterfrågan görs artikelvis och inför varje nytt prognostillfälle med hjälp av ett antal enkla prognosberäkningsmetoder. De beräknade prognosvärdena jämförs med verkligt utfall och den prognosberäkningsmetod som gett bäst prognos relativt utfall väljs för att prognostisera kommande periods efterfrågan.

Prognoskonsumtion (Forecast consumption)

Inneliggande kundorder som ej är levererade utgör en del av förväntade framtida leveranser och därmed en del av den totalt prognostiserade efterfrågan. Avräkning av prognoser mot erhållna kundorder så att dubbelräkning undviks kallas prognoskonsumtion. Det kan utföras i takt med att order erhålls, alternativt periodiskt i samband med att nya utleveransplaner och huvudplaner genereras.

Prognoskontroll (Forecast monitoring)

En prognoskontroll är en löpande bevakning av prognoser kontra verklig efterfrågan. Prognoskontrollen genomförs ofta genom att jämföra ackumulerade prognosfel med statistiskt bestämda kontrollgränser så att man med önskade sannolikheter kan göra bedömningar om prognosfel föreligger eller inte och dra motsvarande slutsatser från detta.

Prognosstruktur (Forecast bill of material)

Med prognosstruktur avses en struktur som används för nedbrytning av produktgruppsprognoser vid prognostisering av produktindivider. Prognosstrukturen anger vilka produkter som ingår i en produktgrupp samt med vilka procentandelar av total omsättning respektive produkt är representerad.

Pull

Begreppet pull är en alternativ benämning för Behovssug. Se Behovssug.

Push

Begreppet push är en alternativ benämning för Planeringstryck. Se Planeringstryck.

Pågående order (Open order)

En pågående order beskrivs som en tillverkningsorder med orderstatus någonstans mellan materialuttag till första operation och slutinleverans av färdig artikel. Så länge en order har status pågående är den en del av kapitalbindningen i produkter-i-arbete.

Påläggskalkylering (Absorption costing)

Påläggskalkylering är en metod för kalkylering av produktkostnader som bygger på självkostnadsprincipen. Den innebär att samtliga kostnader i företaget skall påföras produkterna. Vissa av dessa kostnader, de så kallade direkta kostnaderna, påförs produkterna direkt. Andra kostnader, så kallade indirekta kostnader, påförs först kostnadsställen för att därefter fördelas på produkter.

Ord inom inköp och logistik på:

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
QR
S
T
U
VWX