F

Fakturakontroll (Invoice matching)

Fakturakontroll är en annan term för Fakturamatchning.

Fakturamatchning (Invoice matching)

När en leverantörsfaktura fåtts från leverantör skall den jämföras dels med den inköpsorder som ligger bakom leveransen och dels med den leverans som erhållits, speciellt med avseende på kvantiteter. Detta förfarande kallas fakturamatchning.

Fantomartikel (Phantom item)

Fantomartikel är en annan benämning för termen Fiktiv artikel. Se Fiktiv artikel.

FAS (Free Alongside Ship)

FAS – Free Alongside Ship är en av Incoterms leveransklausuler som innebär ”fritt fartygets sida” med angiven inlastningshamn. FAS används endast vid sjötransporter.  

Fast lagerplats (Fixed stock location)

Fast lagerplats är en lagerläggningsprincip och betyder att varje artikel lagerläggs på en bestämd och över tiden fast plats.

Fast orderkvantitet (Fixed order quantity)

Fast orderkvantitet är en metod för partiformning som går ut på att orderkvantiteten sätts lika med en given fast kvantitet. Denna fasta kvantitet kan antingen fastställas genom manuella bedömningar, eller beräknas genom kostnadsminimering, exempelvis med hjälp av kvadratrotsformeln. Fast orderkvantitet är en kvantitetsbaserad, ickediskret och tidsinvariant partiformningsmetod.

Fast planerad order (Firm planned order)

Vid materialbehovsplanering används en metod som bygger på användning av fast planerade order för att eliminera problem med så kallad systemnervositet och för att åstadkomma en rollfördelning mellan planerare och system. Tekniken innebär att planerade order från en behovsplanering vars färdigtidpunkter ligger inom den så kallade planeringstidsgränsen ges vissa restriktioner för tillåten omplanering. En vanlig restriktion är att tillåta omplaneringar tidsmässigt men inte kvantitetsmässigt, dvs planerad orderkvantitet tillåts inte ändras, däremot planerad inleveranstidpunkt.

Fast specifikation (Fixed parts list)

Fast specifikation är en princip tillämpad inom verkstadsindustrin som innebär att varje ritning skall inkludera en stycklista. Jämför Lös specifikation.

Fastplatssystem (Fixed location storage system)

Med fastplatssystem avses ett system för godsplacering i lager som går ut på att varje artikelnummer har en bestämd plats reserverad för sig i lagret. Platsen måste vara så väl tilltagen att den räcker till för den maximala mängd av respektive artikel som normalt kan förekomma. Typiskt för ett fastplatssystem är att det kräver mindre administration men är mer utrymmeskrävande än flytande placeringssystem.

FCA (Free Carrier)

FCA – Free Carrier är en av Incoterms leveransklausuler som innebär fritt lastat på angiven plats. Säljaren är skyldig överlämna godset till den transportör som köparen har kontrakterat. Risken för skador och förlust av varor övergår sedan på köparen. Säljaren skall överlämna varorna samt utfärda faktura, exportdeklarering och meddela köparen att godset är levererat. Köparen ansvarar för att ordna transport och tala om för säljaren var godset skall överlämnas. Köparen gör även tulldeklaration för importen. FCA kan användas vid alla transportslag. Eventuell försäkring tecknas av köparen.

FIFO

FIFO (First in – first out). Begreppet avser Först in – först ut principen vid lagervärdering och lagerhantering och innebär därmed att första inlevererade varan också förbrukas först. Se även LIFO.

Fiktiv artikel (Phantom item)

En fiktiv artikel är en artikel som inte representerar någon fysisk företeelse utan används av administrativa skäl, exempelvis för att underlätta strukturregisterunderhåll. Två olika tillämpningsområden finns. En tillämpning innebär att fiktiva artiklar används för att gruppera artiklar i en struktur. En annan tillämpning för fiktiva artiklar är att förenkla planeringsrutiner och materialflöden. Exempelvis kan fiktiva artiklar vara ett sätt att hantera konstruktionsändringar när man vill konsumera restkvantiteterna av en ersatt artikel innan den ersättande artikeln börjar användas. Som alternativ term förekommer Fantomartikel.

Finplanering (Shop floor control)

Finplanering är en alternativ benämning för termen Detaljplanering. Se Detaljplanering.

Firmateckningsrätt

Inom avtal innebär firmateckningsrätten en rätt att avge anbud och accept eller med andra ord att ingå avtal. I ett företag är det styrelsen som beslutar om vem som ytterst har firmateckningsrätten, i de flesta fall är detta VD. VD delegerar i sin tur ner firmateckningsrätten i mindre delar genom att sätta beloppsgränser.

Fiskbensdiagram (Fishbone chart)

Ett diagram och en metod för analys av orsak och verkan bakom ett formulerat problem.Vanliga alternativa benämningar är Ishikawadiagram och Orsak/verkandiagram.

Five S or CANDO

Fem S eller regler för att få en välorganiserad arbetsplats. Alla medarbetares uppgifter varje dag:

  • Shine – Cleanup (japanskt: Seiso) Städa systematiskt. Genomför regelbundna städprogram. (renlighet)
  • Sort – Arranging (japanskt: Seiri)
  • Sortera nödvändiga verktyg, material, etc. Skilj på nödvändigt och inte nödvändigt. (arrangera)
  • Set in order – Neatness (japanskt: Seiton) Stukturera allt som är nödvändigt så att detta går lätt att få tag på. Ta bort resten. (ordning)
  • Standardise – Dicipline (japanskt: Seiketsu) Standardisera arbetets dagliga rutiner så att allt kan hållas i gott trim. (prydlighet)
  • Sustain – Ongoing Improvements (Shitsuke) Skapa en vana att upprätthålla hög standard, som dessutom regelbundet kan förbättras. (disciplin)

Five Why´s – Ask Why five times (japanskt: Hadome)

Fråga varför fem gånger. En metod som tillåter alla att fråga varför fem gånger för att finna grundorsaker och motåtgärder till problem som har uppstått.

Fjärdepartslogistik (Fourth party logistics) – 4PL

En vidareutveckling av tredjepartslogistik. 4PL-aktören sköter och utvecklar sina kunders totala logistikkedja. Fjärdepartslogistik innebär att ett fristående företag ingår ett långsiktigt samarbetsavtal med ett logistikköpande företag som ensamt ansvarig för försörjning med logistiktjänster. Fjärdepartslogistikern organiserar och administrerar i sin tur olika underlevererande logistikföretag för att fullgöra sitt uppdrag.

Flaskhals (Bottleneck)

Flaskhals är ett begrepp för en produktionsresurs som är överutnyttjad. Genom överbeläggningen kommer flaskhalsresursen att vara en begränsande faktor för det totala produktionssystemets output. Trång sektion är en vanlig alternativ benämning för termen Flaskhals.

Flernivåers huvudplan (Multilevel master schedule)

En huvudplaneringsprincip som betyder att artiklar huvudplaneras oavsett på vilken strukturnivå de befinner sig. För att det skall vara meningsfullt måste i allmänhet huvudplaneringsartiklarna ha både härledd och oberoende efterfrågan.

Flerterminalsystem (Multiple terminal system)

Ett flerterminalsystem är ett terminalsystem där flera terminaler har samma terminalnivå. Varje terminal på högsta nivå tilldelas ett trafikområde till vilken lokala terminaler hör för insamling och distribution av gods. Flerterminalsystem används framför allt för styckegods.

Flexibilitet (Flexibility)

Beskriver en förmåga att snabbt och effektivt reagera på förändrade förutsättningar. Inom produktion och logistik kan man framför allt urskilja fyra typer av flexibilitet; volymflexibilitet, produktmixflexibilitet, produktflexibilitet och leveransflexibilitet.

Flytande beställningspunkt (Floating order point)

Flytande beställningspunkt går ut på att beställningspunkten beräknas om löpande i takt med efterfrågeförändringar och ledtidsförändringar.

Flytande lagerplats (Random stock location)

Flytande lagerplats är en lagerläggningsprincip som betyder att artiklar får nya lagerplatser varje gång en ny inleverans skall lagerläggas.

Flytande lagerplaceringssystem (Random location storage system)

Med flytande placeringssystem menas system för placering i lager som innebär att levererad artikel placeras på lämpligt vald plats. Platsen är endast knuten till artikelnumret så länge det finns kvantiteter var av det som levererats. Typiskt för ett system med flytande placering är att det jämfört med fastplatssystem kräver mer administrativt arbete och ställer mer avancerade krav på lagerredovisningssystemet. Å andra sidan medför det ett mindre behov av lagerutrymme.

Flödesdiagram (Flow chart)

En grafisk skildring och illustration av en process eller ett tillverkningsförlopp. Standardiserade symboler används för att exempelvis representera förädling, kontroll, transport, lagring och väntan.

Flödesgrupp (Manufacturing cell)

En flödesgrupp är en produktionsgrupp där ingående maskiner och arbetsplatser arrangerats så att de i så stor utsträckning som möjligt medger ett rakt materialflöde och som motsvaras av operationsföljderna för de detaljer som tillverkas i gruppen. En flödesgrupp utgör ur planerings- och uppföljningssynpunkt en planeringspunkt och den kan betraktas som en målstyrd enhet.

Flödesorder (Flow order)

En flödesorder är en särskild typ av order som används vid repetitiv tillverkning. I motsats till konventionella order flödar utgångsmaterial mer eller mindre kontinuerligt in till ordern och färdigtillverkade artiklar flödar kontinuerligt ut från ordern utan något distinkt leveranstillfälle. Medan en vanlig tillverkningsorder anger en kvantitet och en leveranstidpunkt, specificerar flödesordern kvantiteter per dag eller timme under ett antal dagar respektive timmar.

Flödesorienterad verkstad (Flow shop)

En flödesorienterad verkstad är en verkstad där tillverkningsresurserna är organiserade för tillverkning av en utvald grupp av likartade detaljer och där utplaceringen av resurserna är sådan att de har samma eller i huvudsak samma ordningsföljd som operationsföljden för de tillverkade detaljerna.

FMS

FMS (Flexible manufacturing system) syftar på ett arrangemang av automatiskt styrda maskiner, hanteringssystem och transportsystem. Transportsystemet överför automatiskt arbetsstycken mellan maskinerna. En gemensam dator styr systemets samtliga maskiner och transport/hanteringsutrustningar. I systemet kan som regel flera olika artiklar vara under tillverkning vid ett och samma tillfälle.

FOB (Free On Board)

FOB – Free On Board är en av Incoterms leveransklausuler som innebär fritt lastat ombord på fartyget med angiven inlastningshamn. FOB används endast vid sjötransporter. Säljaren är skyldig att lasta godset på fartyget i den inlastningshamn som överenskommits. Därefter övergår risken till köparen. Säljarens står även för själva lastningskostnaden. Säljaren skall exportdeklarera samt skriva ut faktura för varorna. Säljaren ansvarar för att meddela köparen när godset levererats. Själva sjötransporten ordnas av köparen som även måste informera säljaren om transporten så att de kan organisera lastning. Köparen står för kostnader efter det att godset placerats ombord på fartyget samt tar hand om importen. Eventuell försäkring tecknas av köparen. 

Frekvensplacering (Location by frequency)

Frekvensplacering är en teknik för placering av gods i lager av fastplatstyp. Den innebär att de artiklar som har flest lagerrörelser per tidsenhet placeras i den del av lagret där de är lättast och snabbast att plocka.

Frekvensstudier (Work sampling)

Frekvensstudier är mätning genom observation av definierade händelser vid på statistiska grunder valda observationstillfällen eller platser för beräkning av händelsernas relativa förekomst.

Frikopplingspunkt (Decoupling point)

Med frikopplingspunkt avses den punkt i en produktstruktur från och med vilken tillverkningen är kundorderstyrd, både med avseende på kvantitet och på tid. Före frikopplingspunkten är tillverkningen prognos eller lagerstyrd. Jämför termen Kundorderpunkt som också inkluderar att produktens utformning är kundorderbestämd.

Fristapling (Free stacking)

Fristapling är en lagringsmetod som innebär att lastpallar placeras i djupled direkt på golvet och i höjdled ovanpå varandra.

Fullmakt (Power of attorney, fr. Procuration, ge. Vollmacht)

En fullmakt innebär att en person är behörig att göra en viss rättshandling. En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig, men den kan också vara av typen ställningsfullmakt.

Funktionskostnadsanalys (Functioncost analysis)

Funktionskostnadsanalys är en kalkylmetod för att hänföra kostnader till olika delfunktioner i ett materialflöde och därefter fördela dessa funktionskostnader på olika mätdimensioner, exempelvis produkter, produktgrupper eller marknader.

Funktionsköp

Istället för att avtalet specificerar på skruv och mutternivå vad som skall ingå avtalar parterna om att leverantören ska leverera en viss funktion,. Exempelvis kan parterna avtala om att en maskin ska kunna ge vissa prestanda, typ fart, effekt etc, men leverantören har sedan fria händer att göra en teknisk lösning

Fyllnadsgrad (Fill rate)

Fyllnadsgrad är ett uttryck för i vilken utsträckning tillgängligt lagerutrymme i ett lager är utnyttjat. Fyllnadsgraden kan beräknas som utnyttjat antal lagerplatser i förhållande till tillgängligt antal lagerplatser, alternativt som utnyttjad lageryta i förhållande till totalt tillgänglig lageryta.

Fysisk reservering (Staging)

Fysisk reservering är en materialklareringsmetod som går ut på att fysiska uttag från lager påbörjas i god tid innan en tillverkningsorder släpps ut för att påbörjas i verkstaden. Syftet är att kontrollera om alla ingående komponenter och material finns tillgängliga. På motsvarande sätt kan uttag från lager göras mot kundorder.

Följekort (Shop traveller)

Följekortet är en av handlingarna i arbetsordersatsen. Kortet är en kopia av planeringskortet och används primärt för att identifiera materialet på en tillverkningsorder och att ge information om till vilken produktionsgrupp det skall transporteras. Följekortet följer den fysiska ordern genom fabriken.

Följesedel (Traveller)

Ett kundorderdokument som specificerar en utleverans och som bipackas godset.

Föravisering (Advance shipment notice)

En föravisering är ett meddelande från leverantör till kund med besked om att ett parti produkter är under transport till kund. I allmänhet skickas meddelandet med hjälp av EDI.

Förbrukad tid (Actual hours)

Förbrukad tid är en alternativ benämning för använd tid eller Upparbetad tid. Se Upparbetad tid.

Förbrukningsdifferens (Usage variance)

Förbrukningsdifferens är den del av kalkyldifferensen för tillverkningsomkostnader som uppstått på grund av mer- eller mindreförbrukning av energi, smörjmedel, tillsatsmaterial o dyl jämfört med de omkostnader som planerats vid kalkylering av standardpriserna.

Förbrukningsmaterial (Indirect material)

Förbrukningsmaterial är det material som inte ingår i någon produkt men som krävs för produkters tillverkning, exempelvis smörjoljor, trassel, handverktyg o dyl. Kostnader för förbrukningsmaterial inkluderas ofta i produktkalkylen som en del av tillverkningsomkostnaden.

Förbrukningsplatslager (Point-of-use storage)

En lagerplats som ligger i direkt anslutning till den produktionsresurs där de lagrade artiklarna skall förbrukas kallas förbrukningsplatslager.

Förbättringscykeln (Deming circle)

Förbättringscykeln är en alternativ benämning för Deminghjulet. Se Deminghjulet.

Förebyggande underhåll, periodiskt underhåll (Preventive maintenance)

Aktiviteter som utförs i syfte att i förväg avstyra maskinhaverier eller andra produktionsavbrott samt säkerställa produktionskvalitet kallas förebyggande underhåll. Det kan exempelvis innefatta justeringar, komponentutbyte, rengöring och service.

Förfakturering (Pre-invoicing)

Med förfakturering menas fakturering av kund innan full leverans av order skett. Företeelsen är vanligt förekommande vid stora kundorder med långa leveranstider.

Förfrågan (Inquiry, Request/Invitation for Price/Tender/Bid/Quotation/Proposal)

En handling som initierar en upphandlingsprocess. Beställaren lämnar uppgifter om vad som önskas beställas och alla krav kring dessa.

Förkalkyl (Product cost)

En förkalkyl är en kostnadsberäkning av en produkt som görs innan produktion har skett. Den kan brukas som en del av en offert vid kundorderorienterad produktion eller för förstagångsprissättning vid produktutveckling av standardprodukter. Förkalkylen baseras på grovt planerad eller uppskattad materialåtgång och tidsåtgång.

Förköpsrätt, förtursrätt (First refusal, Last call)

Innebär att en bestämd part har företräde att köpa eller sälja ett visst objekt eller sluta kontrakt i en upphandling. Det är exempelvis vanligt i större koncerner att interna leverantörer har förtur framför externa, men först får de externa leverantörerna lämna anbud, sedan får den interna leverantörer meddelande om lägsta bud, om den interna leverantören accepterar detta bud så har den då förtur.

Förlikningsavtal (Conciliation agreement)

Tvister uppkommer inom många avtal. Huvuddelen av dessa tvister löses genom förhandling parterna emellan. Resultatet av förhandlingen innebär ofta att en part ska utge pengar till den andra, men ibland kan de även innebära förändringar i leveransen. Överenskommelsen dokumenteras i ett förlikningsavtal. Genom att teckna ett förlikningsavtal stängs tvisten så att den inte kan framföras igen. Om en part bara lättvindindigt skulle släppa iväg en betalning, utan att det finns en förlikning, så löper denna part risk att tvisten kommer upp på nytt, med mer krav från motparten. Mindre förlikningar kan lösas genom ett förhandlingsprotokoll, för större förlikningar tecknas helst ett mer formellt avtal.

Förpackningskvantitet (Packaging quantity)

Med förpackningskvantitet menas kvantitet som finns i en normalförpackning. En angiven förpackningskvantitet används bland annat för att avrunda maskinellt uträknade orderkvantiteter så att en beställning kan avse ett helt antal förpackningar.

Förplockningslager (Pre-picking storage)

Ett lager som uppstår på grund av att plockning till kundorder eller tillverkningsorder av något skäl påbörjas en tid innan respektive artikel behöver utlevereras alternativt användas. Förplockning är ofta ett sätt att upptäcka och gardera sig mot bristsituationer.

Förseningslista (Delay list)

En förseningslista är en rapport med tillverkningsorder eller inköpsorder som är försenade eller alternativt beräknas bli försenade jämfört med planerat färdigdatum eller inleveransdatum. Om listan avser tillverkningsorder kan förseningsberäkningen ske genom inplanering av återstående operationer mot kapacitetstak.

Försörjningskedja (Supply chain)

Med en försörjningskedja menas en följd av till varandra levererande företag från råmaterial via olika led av tillverkare och distributörer till slutkonsumerande kund.Med utgångspunkt från det företag i försörjningskedjan som står i fokus är den betraktad från ett materialflödesperspektiv. Jämför efterfrågekedja och värdekedja.

Förvärvsutredning (Due Diligence)

Vid större köp, så som fastigheter eller företag är det viktigt för köparen att förvisa sig om vilka tillgångar som ingår, tekniska, kommersiella risker, miljöaspekter mm, därför görs en förvärvsutredning som lämnar svar på de frågor som ställts upp. Det finns ingen generell definition av vad som skall ingå i en förvärvsutredning, utan det måste definieras från fall till fall.

Ord inom inköp och logistik på:

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
QR
S
T
U
VWX