E

EAN

EAN (European article numbering) är en numeriskt konstruerad streckkod med tretton tecken som används för att märka konsumentprodukter. Varje land har en specifik landskod som en del av totalkoden. Landskoden för Sverige är 73. EAN-koden används för närvarande i cirka 35 länder. Den har sin motsvarighet i USA av UPC-koden.

ECBL (European Certification Board for Logistics)

ECBL

ECR (Efficient Consumer Response)/Kundstyrd effektivitet

Det samlade begreppet för hur producentledet och handelsledet i dagligvarubranschen kan samarbeta mera effektivt för att ge konsumenten bästa möjliga produktutbud av färska och fräscha varor när konsumenten vill ha dem med rätt service och rätt pris. Definition: ”att arbeta tillsammans för att uppfylla konsumentens önskningar bättre, snabbare och till lägre kostnad.”

EDI

EDI (Electronic data interchange) är ett elektroniskt utbyte av strukturerad information mellan datorsystem enligt ett standardiserat format.

Edifact

Edifact (Electronic data interchange for administration, commerce and ransport) är en FN-standard för hur elektroniska EDI-meddelande mellan företag skall se ut.

Effektivitetsdifferens (Efficiency variance)

Den del av kalkyldifferensen för tillverkningskostnader som uppstår tack vare större eller mindre tidsåtgång i tillverkningen, arbetstidsdifferensen, eller större eller mindre materialförbrukning, kvantitetsdifferensen, än den som planerats och som är underlag för standardprissättning kallas effektivitetsdifferens.

Effektivitetsfaktor (Efficiency factor)

Effektivitetsfaktorn definieras som normalförhållandet mellan planerad tid och verklig tid för operationer. Som regel anges effektivitetsfaktorn per produktionsgrupp. Faktorn används vid beläggningsberäkning för att transformera planerad tid till förväntad verklig operationstid.

Transformeringen åstadkoms genom att dividera alla planerade operationstider med respektive produktionsgrupps effektivitetsfaktor.

Efterfrågeadministration (Demand management)

Efterfrågeadministration är den funktion i företaget som sköter om all hantering och bearbetning av efterfrågan på produkter. Efterfrågeadministration omfattar i första hand ordermottagning, att beräkna och informera om möjliga leveranstider, bearbeta efterfrågestatistik samt att prognostisera framtida efterfrågan.

Efterfrågefilter (Demand filter)

Ett efterfrågefilter är en kontrollfunktion som brukas i prognossystem för att förhindra att exceptionellt stora och tillfälliga kundorder eller andra enstaka extrema efterfrågevärden skall få en oacceptabel påverkan på prognosberäkningarna. Ofta består filtret av någon form av jämförelse mellan en periods utleveransvärde och medelutleveransvärdet per period plus en faktor gånger prognosfelens standardavvikelse.

Efterfrågekedja (Demand chain)

En efterfrågekedja är en följd av till varandra levererande företag från råmaterial via olika led av tillverkare och distributörer till slutkonsumerande kund. Med utgångspunkt från det företag i efterfrågekedjan som står i fokus är den betraktad från ett informationsflödesperspektiv. Jämför försörjningskedja och värdekedja.

Efterfrågetest (Demand check)

Med efterfrågetest menas en granskning av efterfrågedata som görs i prognossystem. Avsikten är att upptäcka och rensa ut enstaka efterfrågevärden som på statistiska grunder kan sägas vara icke representativa för den aktuella efterfrågesituationen utan mera vara ett resultat av tillfälliga och slumpmässiga inflytanden. Efterfrågetest görs med någon form av så kallade efterfrågefilter.

Efterfrågetidsgräns (Demand time fence)

Efterfrågetidsgräns är en alternativ term för Kundordertidsgräns.

Efterkalkyl (Actual cost)

En efterkalkyl innebär en beräkning av verkliga kostnader för att tillverka en produkt. Ofta görs efterkalkylen per tillverkningsorder och kallas då ibland även orderefterkalkyl eller enbart orderkalkyl. Kostnadsberäkningen baseras på verklig materialförbrukning och verklig arbetstidsåtgång.

Eftersläp (Backorder)

Med eftersläp avses den beläggning som utgår från order som skulle ha varit utförda enligt gjord inplanering men som inte är det. Eftersläp redovisas ofta per produktionsgrupp, fabriksavsnitt och fabrik totalt. Det är en del av orderstocken.

Ekonomisk orderkvantitet (Economic order quantity)

Ekonomisk orderkvantitet innebär att en orderkvantitet har en lämplig storlek med utgångspunkt från ekonomiska beräkningar. Oftast beräknas kvantiteten genom minimering av summa lagerhållningssärkostnader och ordersärkostnader. Kvadratrotsformeln, även kallad Wilsonformeln, är en vanligt använd modell för sådan beräkning av ekonomisk orderkvantitet.

Ekonomisk partistorlek (Economic order quantity)

Ekonomisk partistorlek är en alternativ term för Ekonomisk orderkvantitet.

ELA (the European Logistics Association)

ELA, the European Logistics Association, är en internationell organisation bestående av 30 nationella organisationer. Målet för ELA är att tillhandahålla ett forum för samarbete mellan individer, företag och olika sällskap som berörs av logistik och Supply Chain i Europa. ELA är även behjälplig för industri samt handel i Europa inom området logistik. ELA formulerar den europeiska logistikutbildningens standarder (ECBL) och uppmuntrar acceptans av dessa normer från medlemmars länder för att underlätta acceptans av standarden på en Centraleuropeisk bas.

Elektroniska affärer (e-business)

Elektroniska affärer är utbyte av information och dokument med hjälp av datorer och telekommunikation för att göra affärer mellan kunder och leverantörer.

Enhetstaxa, enhetspris (Flat rate)

Ett pris som är enhetligt och inte låter sig påverkas av kalender, klocka, index eller marknadspris. Vanligt är det att använda enhetstaxa för tjänster som mäts i tid, exempelvis pris per timme eller pris per kilowattimme. Som regel brukar det bli dyrare för en köpare att avtala om enhetstaxa därför att säljaren måste lägga in extra säkerhetsmarginal i det fall tjänster beställs när priset är högre.

Enhet (Unit of measure)

Med begreppet enhet menar man den sort som kvantiteter av en artikel anges i. I materialstyrningssammanhang avser begreppet enhet som regel lagerförd enhet, dvs den enhet som artikeln lagras i.

Enhetskonsolidering (Unitization)

Enhetskonsolidering är en sammanslagning av lagerförda enheter till större enheter för att minska hanteringsarbetet.

Enhetslast (Unit load)

Med enhetslast menas en kvantitet av viss storlek som kan sammanhållas som en enhet ur hanterings- och transportsynpunkt. En lastpall är en vanlig bärare av enhetslaster.

Enligt behov (As required)

Enligt behov är en metod för att utföra partiformning. Metoden finns i två huvudvarianter. Enligt den ena varianten skapas en orderkvantitet för varje enskilt behov. Denna variant innebär ett renodlat behovsorienterat materialflöde. Enligt den andra varianten skapas en orderkvantitet per planeringsperiod som det finns behov i, exempelvis per dag eller vecka. Bakom ett periodbehov kan det finnas ett eller flera enskilda materialbehov. Enligt behov är en tidsbaserad, diskret och tidsvariant partiformningsmetod. En alternativ benämning är Parti-för-parti.

Ensamrättsavtal

Se exklusivitetsavtal.

Enstycksflöde (One-piece flow)

Transferering av tillverkningsorder från en operation till en annan sker vanligtvis när hela orderkvantiteten tillverkats färdig. Enstycksflöde innebär att överföring från operation till operation sker med en styck i taget. Genom användning av enstycksflöden kan genomloppstider effektivt reduceras. För att kunna tillämpas krävs flödesorienterade produktionsuppläggningar. I annat fall kan transport- och hanteringskostnaderna bli för stora.

Enterminalsystem (Single terminal system)

När en enda centralt lokaliserad terminal svarar för huvudterminalfunktionen i systemet. Utöver centralterminalen finns ett antal lokala terminaler för insamling och distribution av gods.

Enterprise resource planning (ERP)

Enterprise resource planning, ERP, är en benämning på ett administrativt system för tillverkande företag. Det ses i allmänhet som en vidareutveckling av så kallade MRP II system. Skillnaderna är i första hand att ERP-system innehåller fler funktioner, exempelvis kvalitetsstyrning, underhåll, lageradministration o dyl jämfört med de traditionella MRP II systemen. De är också mer utbyggda med avseende på informationsutbyte med kunders och leverantörers system. ERP-systemen skiljer sig också i tekniskt avseende, exempelvis genom att de är försedda med grafiskt användargränssnitt och bygger på relationsdatabaser.

EOK (EOQ)

EOK (Ekonomisk orderkvantitet) är den orderkvantitet som beräknas med hjälp av den så kallade kvadratrotsformeln. Beräkningen innebär en minimering av summa lagerhållningssärkostnader och ordersärkostnader.

EOQ

EOQ (Economic order quantity), partiformningsmetoden Ekonomisk orderkvantitet.

ERP

ERP (Enterprise resource planning) som begrepp lanserades av det amerikanska analytikerföretaget Gartner Group i början av 90-talet.

Exklusivitetsavtal, ensamrättsavtal (Exclusive right contract)

Ett avtal där parterna avtalar om att handla exklusivt med varandra rörande en produkt eller produktgrupp inom ett visst område. Exklusivitet är vanligt när en beställare ger i uppdrag till en säljare att utveckla eller utforma en produkt som sedan tillverkas. Exklusiviteten är då ensidig, dvs säljare får enbart sälja produkten till sina uppdragsgivare. I OEM-avtal är exklusivitet vanligt, eftersom köparen vill försäkra sig om ensamrätt. Anbudsprojekt i samarbete (t ex konsortieavtal eller jointventure) är en annan form av exklusivitetsavtal.

Exponentiell utjämning (Exponential smoothing)

Exponentiell utjämning är en prognosmetod som går ut på att en viss andel av prognosfelet från föregående period läggs till det gamla prognosvärdet vid beräkning av en ny prognos. Den utjämningsfaktor som används för att väga in prognosfelet kallas utjämningskonstanten alfa och är ett tal mellan 0 och 1. Ju lägre utjämningsfaktor man använder, desto stabilare blir prognosmetoden mot slumpmässiga efterfrågeförändringar. Låga utjämningsfaktorer innebär emellertid också att prognosmetoden reagerar långsamt på systematiska efterfrågeförändringar.

Expressorder (Express order)

Expressorder är en alternativ benämning till termen Snabborder. Se Snabborder.

Externa transporter (External transportation)

Externa transporter betyder enkelt transporter mellan olika företag, fabriker och andra anläggningar. Förenklat uttryckt betecknar det transporter utanför företagets grindar. Jämför Interna transporter.

Extremvärde (Outlier)

Ett extremvärde är ett påfallande avvikande värde i en serie av variabelvärden. Det kan exempelvis avse en sällsynt stor efterfrågan under en viss period förorsakad av en specialorder. Vid prognostisering av efterfrågedata måste de efterfrågevärden som karaktäriseras som extremvärden sållas bort.

EXW (Ex Works)

EXW – Ex Works är en av Incoterms leveransklausuler som innebär fritt säljarens lager/magasin på angiven plats. Säljaren är endast skyldig att ställa godset färdigt för avhämtning i lämplig förpackning på angiven plats, samt även tala om för köparen var och när varorna finns klara för avhämtning. Säljaren har inte ansvar för varorna vid lastning. Köparen ansvarar för att ordna export, import, tullhantering och stå för alla dessa kostnader och risker. EXW är enligt Incoterms det leveransvillkor som ger säljaren det minsta ansvaret. EXW kan användas vid alla transportslag. Köparen står risken för godset under hela transporten och eventuell försäkring tecknas av köparen.

Ord inom inköp och logistik på:

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
QR
S
T
U
VWX